Totoro

Jag har virkat en Totoro. Fast jag vet knappt vad det är. Men när jag såg beskrivningen tänkte jag på min väninna A som är en Totoro-gillare, och hon kan ju inte virka själv så... Helt enligt beskrivningen förutom att jag broderade ögonen eftersom jag inte har några plastögon att trycka dit. Så ingen egen ära alls, snarare tvärtom. Brodera är inte min starka sida, så den blev lite sned i finishen...

Landskapsklänning

Jag fortsätter sy enkla plagg med kantband för att bekanta mig ytterligare med nya maskinen. Det går lite sisådär. Jag skulle behöva ro och tid att sitta en längre stund och labba med inställningar. Idag gick bandkantningen fint (även om det blev en hel del spill av provremsa) men fållen blev jättekonstig på baksidan. Inga hoppstygn, men konstig. Sydde massor av provlappar men fick det inte bra där heller. Sydde till sist med vansinnigt konstiga trådspänningar och bestämde mig för att det blev nog bra för en insida ingen ska se. Men jag undrar fortfarande vad som blev galet. Ska prova att trä om maskinen från början innan jag syr på den nästa gång. Kanske gör skillnad. Ännu en klänning till Sandrine klar i alla fall. Och jag är övertygad om att hon kommer att gilla den!

Tjejerna

Här är anledningen till bristen på fritid, sytid, bloggtid och så... Största anledningen i alla fall. Jobb, evigt visdomstandsstrul, upcoming jul och massa inredningsfix för att få ett fungerande hem kan jag ju också skylla på. Men mest är det bara väldigt full fart.

Sällan

Det verkar som att jag blivit sällanbloggare. Det har varit lite mycket nu, och det lilla vardagliga tenderar att hamna på facebook och inte här för tillfället. Men jag ska bättra mig, och förhoppningsvis även hinna sy lite mer framöver. I helgen har jag i alla fall sytt den här mössan. Samma Ottobresmurf som jag sytt några stycken tidigare, men i större storlek. Kanske lite för stor. Men de gamla hade blivit för små. Och det är bra med en varm mössa när det snöar ute...

Sandrine bygger Guds Rike

Ibland undrar vi lite om inflytandet från öppna förskolan i församlingshemmet är så bra...

(Och varför får man inga googleträffar på "Bygga Guds Rike"? Är det en lokal sång, med rörelser och allt? Fan vet. Eller?)

Kantbandaren och jag...

Ännu är vi inte kompisar. Men det kommer...

Först sydde och bandkantade jag en randig klänning. Det gick jättebra! Långt från perfekt, men bra för ett första försök på standardinställningar. Valde fel klänningsmodell, men bra att jag kunde göra klart livet innan jag klippte till kjolen, ifall det skulle bli helfel. Men det blev det inte. Det blev bra! Men den här modellen sitter inget vidare på Sandrine. Men hon blev glad ändå.


Sedan valde jag rätt modell. Samma inställningar och samma kantband. Men nu blev det tjorvigt. Det ser bra ut på framsidan men baksidan är smårufsig. Jag TROR inte det är hoppstygn som leder till att allt repar upp sig, men så vackert är det inte. Och fållen blev hoppstygns-VM. Sprätta, sprätta. Provlappar igen och efter lite svordomar fick jag till det på provlappen så det blev lika bra på riktiga tyget. Men vad av allt jag justerade som gjorde susen vet jag inte.

Summa så långt: När det går bra blir det väldigt snyggt och väldigt snabbt och jag bara älskart. När det går dåligt är det hjärtattack nästa. Argh. Det är så vansinnigt tråkigt att sprätta. VANSINNIGT!

Genetik

Nä, jag inbillar mig bara, eller?

Finfållat med CoverPro!

En del plagg är kanske inte så mycket att visa upp... Den här klänningen blev till av några olika anledningar. 1. Mönstret var ritat och klippt och klart. Samma som till pingvinklänningen men utan avskuret framstycke. 2. Jag ville ha nåt at fålla. 3. Jag ville inte offra några fintyger på detta ogenomtänkta projekt.

Nu gillar jag egentligen helikoptertyget, men det skulle ha behövts matchas med nåt annat för att inte bli så pyjamasaktigt. Nu färgmatchade jag, men med randigt. Randigt och ljusblått blir verkligen pyjamas...

Men, vad har jag gjort då? Jo stickningarna i raglansömarna har jag gjort från avigsidan så de fått täckeffekt. Fållarna i ärm och nederkant har jag sytt från rätsidan. Och oj så bra de blev! Härligt! Annars har jag övat en hel del på att sprätta...

Kantbandaren vilar fortfarande i sin låda. Nån dag när jag är lite mindre slutkörd ska jag ta tag i den. Jag längtar! Och tack för gratulationerna för ny maskin! Visst är det roligt! Undrar vad prylbegäret ska börja sukta efter nu då...?

Dyraste långkalsongerna på lång lång tid

I senaste Ottobre fanns mönster på pyjamasbyxor som jag tyckte skulle funka fint som långkalsonger också. Så jag började sy cerisa pingviner. Problemet var att man skulle sy med flatlock. Jag försökte med vanliga symaskinens fuskvariant, dekorsöm som ser ut som flatlock, men maskinen bara tuggade tyg och det blev fult. Så jag gav upp. Istället valde jag att testa en fejkvariant jag läst om. Man syr med overlockern men vänder sömmarna utåt. Sedan stickar man ner sömmen med en raksöm. Då ser det nästan ut som om man har en täcksömsmaskin.


Men, men, det blev inte bra. Det blev tjockt och knöligt. Det ser okej ut på håll, men det känns inte kul. Istället för tre lager tyg i skarven mellan mudd och ben blir det sex lager. Det var bara att inse. Nu var det dags att köpa täcksömsmaskin. Så jag gjorde det...


De gröna lånkisarna är mitt första försök att sy på min nya fina Janome CoverPro 1000 DX. DX? Ja, såhär är det... Janome CoverPro 1000 CP som är vanlig i bloggvärlden ska utgå. Istället säljs DX. Det är tydligen exakt samma maskin inuti men med något annan målning på utsidan. Den säljs med några tillbehör inkluderade och kostar lite mer. Och så nu då, vilken vecka som helst, kommer den nya maskinen 1000 CPX som tydligen ska ersätta båda dessa maskiner. Så vilken skulle jag välja? Valet blev enklare än jag trott.

Jag handlade som vanligt från England eftersom det är billigare. Mycket billigare. Och jag har goda erfarenheter av sewingmachinesdirect. Jag mailade och frågade om CPX. Där blev det stopp. På grund av Janomerestriktioner fick de inte skeppa den utanför Storbritannien. Kvar att välja mellan var de andra två. Jag kände inte att jag behövde just de tillbehör som ingick i DX (men däremot ett annat, men mer om det senare) så jag valde den billigare 1000 CP där det dessutom ingick andra tillbehör som saxar och tråd. Döm om min förvåning när jag då packar upp maskinen och det i lådan märkt CP dyker upp en DX. Varför man gjort så vet jag inte. De tillbehör de normalt säljs med var inte med, och maskinerna i sig ska ju vara exakt samma, så jag tänker nog inte ens kolla upp saken. Men DX står det på den.

Första intrycken är att det kommer nog bli en hel del sprättande... Gröna lånkisarna är i alla fall klara, medan jag fortfarande har lite kvar på de cerisa. Men även de ska färdigställas. De blev lite kortare eftersom fejkvarianten äter upp tyg. Nu ska jag försöka bli kompis med maskinen, men mer flatlock som sömmar blir det nog inte på ett tag. Tills jag lärt mig den bättre får det räcka med snygga fållar och stickningar. Och så är det ju den där bandkantaren jag köpte som tillbehör som jag ska titta på nån dag också...

Ge mig lite tid!

Golvade

I helgen har det lagts golv i Sandrines rum. Att lägga golv i ett bebott 2½-åringsrum tillsammans med en 2½-åring och en toksnabb krypbebis är en utmaning.


En bild på det halvfärdiga golvet. Fortfarande mycket prylar överallt...


Andra halvan av rummet. Lite saker är flyttade till andra rum, men det mesta fick leka 15-spel.


För att sysselsätta Sandrine fick hon en barnsax. Nu är hon en stor tjej som kan klippa!


Hepp! Som sagt. En stor tjej som kan klippa.

Nu är det i alla fall i princip klart. Det saknas bara lite dörrfoder som måste kortas lite för att kunna återplaceras. Och så är det lite ommöblerat och ska kompletteras med lite mer leksaksförvaring. Men dagens tips är att om det går att undvika så undvik så många barn som möjligt när golv ska läggas...

Pingvinklänning

Kort klänning eller tunika. Omritat från Ottobremönstret jag använda till regnbågströjan. Förlängt, något avsmalnat fram och lite annan arbetsordning. Undrar om nån vill prova imorgon...? Jag inser att galgen jag använder när jag fotar är lite bred. Särskilt raglan ser skumt ut med den. Får försöka fixa livebild istället. Men imorgon ska jag till jobbet! Mmm, tystnad! Pingvintyget är från Stoff & Stil förresten. Fint.

Sandrine och jag surfar lite Molo

Det kommer bli dyrt med två modemedvetna tjejer.

Men att det skulle börja redan?

Regnbågselefanter

Bra, eller lite too much? Hursomhelst, jag ville testa ett nytt mönster på tröja med delat framstycke. Hittade en tjejigare variant i nummer 1/2006 av Ottobre, samma nummer som jag hittat de tröjor jag tidigare sytt med liknande framstycksskärning. Detta fanns bara från 92 och uppåt, men det är ju lagom nu så det passade ju bra, även om Ottobrestorlekar brukar vara stora så den här är säkert lite för stor ändå...

Tunna tyger, faktiskt från Stoff och Stil båda två. Inga konstigheter i övrigt, men rullfållen... Ah! Så tjejigt det blir direkt och på en gång! Jag gillar verkligen rullfåll. Ska försöka rullfålla lite mer nu när jag inte behöver tänka på att jag kanske får nån pojk nån gång, för nu vet jag ju att mina ungar är tjejer, och tjejer är söta i rullfåll! Hurra!

En stooor elefant, och en liten liten myra. En stoooor elefant, och en liten liten myra. Dom gick på promenad. I våran vackra stad. Och vet ni vad som hände en gång? Jo dom trampa på en STOR och en liten BALLONG! Det blev en STOOOOR smäll, och en liten liten smäll, det blev en STOOOR smäll, och en liten liten smäll...

Dialog

-Vi leker mamma pappa barn! Ja! Det gör vi! Jag är pappa barn. Du är mamma barn.
-Vad ska Julie vara då?
-Hon kan vara brandsoldat!

Jobbvantar

Jag ligger efter med bloggandet. Jag har ju börjat jobba igen och jag har svårt att hitta tid för allt när jag mest är trött om kvällarna. Lite kinkiga nätter just nu. Suckelisuck. Jaja. I alla fall. Det var väldigt kallt på jobbet nån av första dagarna och att jobba med lovikavantar var ingen hit, så jag fick gå hem och virka mig ett par torgvantar. Nu har jag faktiskt inte prövat dem på jobbet för sedan de blev klara har det inte varit lika kallt, men jag tror nog de kan behövas framåt vintern. Jag valde virkning eftersom jag virkar snabbare än jag stickar, och jag gjorde dem i nåt Järbo Raggi som jag hade liggandes hemma. Snabba som bara den, och roliga för upplägget var ny teknik för mig. Här finns beskrivningen, fast jag hade mindre virknål men det gick bra ändå. Lite tajta, men funkar. Lite långa över fingrarna kanske, men jag ska känna lite på dem innan jag bestämmer om jag ska göra fler och lite kortare eller inte.

Fina

Foto: Lena Carmesten

Idag har familjens sötnosar blivit fotograferade i en studio av en kompis. Alltså, det är väldigt fina tjejer vi har...

Flygegarn

Hoppsan! Jag har ju glömt att blogga flygplanet Sandrine leker med i sina stjärnbyxor. Det föll visst i glömska...

Jag har virkat en DC-3a! På fri hand och antecknat hur. Men på nåt sätt känns det inte som att efterfrågan är så jättestor på flygplansmodeller av garn, så frågan är om jag ska renskriva... vingen är lite oproportioneligt lång och planet med flit lite förkortat (annars skulle det bara bli stort och tråkigt), men på det stora hela stämmer form och proportioner med originalet.

Mysig hängselbralla

Nytt försök, nu med hängselband och vändsydd överdel. Härliga och mjuka stjärnvelouren från Mjukatyger. Omritat egenritat mönster. Perfekt? Nä.


Det blev lite tokigt med hängselbanden. Knäppningen hamnade mitt på axeln. Fram och bak är ju exakt lika, så det är ju inte så oväntat, men jag upplevde det inte så när jag sydde liknande i mindre storlek. Till nästa gång: Längre hängselband på bakstyckena.



Lite för långa ben. Ja, när det inte är mudd blir det ju snubbelrisk på det. Sy upp eller låta henne växa i? Jag ska fundera på saken. Till nästa gång: Kortare ben! Eller mudd!

På det stora hela: MYYYYYS! Kramigt som bara den!

Eiffeltorn

Jag hade en idé jag ville testa. Och så ville jag skala upp mitt retrobyxmönster från 74/80 till 92, eller vad som nu är gångbart just nu. Det blev lite sisådär. Benen blev lite för korta och axelbanden eller livet (det är ju valfritt) lite för långa. Så när de provades på fick jag sätta saxen i de förhatliga axelbanden och knyta dem istället. Och det var de lite för korta för att det skulle bli bra.

Förhatliga axelband? Ja, jag avskyr att sy såna här band. Jag tror inte jag gjort det sedan jag sydde apbyxorna och jag kommer inte göra det igen på förhoppningsvis lika lång tid. Nä, nu ska jag rita om mönstret efter mina insikter och göra hängselstroppar istället och så vändsy överdelen med nåt fodertyg.

Nu ska jag komma på nåt sätt att rädda dessa så de ändå går att använda. Det får nog bli nån rosett eller nåt. Vi får se. Jag tyckte i alla fall att det var roligt att frihandsbrodera ett Eiffeltorn på symaskinen. Det blev alldeles lagom bra. I övrigt är brallorna rätt slarvigt sydda. Jag ville bara GÖRA nåt och få det klart. Nåt snabbt. Och testa Eiffeltornsidén och skala upp mönstret och testa att göra fram och bakstyckena utan söm mitt på, för att inte den ska vara ivägen om man ska göra nåt liknande detta. Det funkar ju så länge man syr i mjukt tyg och till raka små barn. Skulle inte gå så bra till en mer kurvig slutanvändare.


De åkte på direkt imorse i alla fall, och såg rätt bra ut i formen, så om jag bara justerar lite och ändrar livet till en hängselmodell med knapp så ska jag nog kunna få ihop några fler mysiga lekbrallor åt stortjejen.

Syrrorna

Ungefär dryga sju månader. Ärom nå lika då?

Sista dagen på den här perioden

Imorgon går jag till jobbet. Nu kommer jag ju inte att jobba heltid förrän efter nyår, utan det blir ungefär halva veckorna. Men ändå. Slut på en period. Slut på en era av att köra omkring på ett rosa barn med lingonhätta som vrålar "Baconman, baconman" hela vägen till dagmamman. Nu blir det lite av varje fram till jul. Det är nog bra. Men just nu känns det faktiskt lite sådär. Tystnaden och lugnet på jobbet ska bli skön. Tjejerna kommer jag att sakna.

Och bara för att det går har jag ploppat in en liten kalender som visar när jag jobbar och inte, ifall nån vill leka med oss tillexempel. Eller äta utelunch med mig på stan. Fast just nu äter jag inget, för att operera bort visdomstand var ingen höjdare. Tisdagkvällen var fruktansvärd. Onsdag och torsdag har funkat okej med hjälp av massa värktabletter, men det gör fortfarande otroligt ont. Och om en månad ungefär ska jag göra samma härliga lilla operation en gång till. Kras, knak, bänd.

Nåja, en månad av blandat jobb och lek innan det är dags. Och blir det för tyst på jobbet kan jag ju sätta den här lilla filmsnutten på repeat.

Min lilla matrushka

Först - jag är usel på att stava ryska på svenska. Eftersom jag pluggat ryska och sett transkriberingar till både svenska och engelska om vartannat minns jag aldrig hur man brukar skriva "på svenska". Men hur det än må stavas så är det här min söta lilla fina matrushka. Julies egna version av mössan med fyra spetsar. Mönstret är fortfarande eget, och kan tåla ytterligare lite bearbetning, och tygerna kommer från Jofotex, fast det var flera år sedan. Men jag undrar om jag ändå inte sett tygerna där nyligen också? Underbara i lagom doser. Undrar om Julie skulle vara söt i den här tunikan jag sydde exakt två år tidigare? Lustigt, tygerna har legat i hyllan länge, och så väljer jag precis samma datum att sy av dem... Och jo, Julie skulle nog bli jättesöt i den. Bäst att prova innan den blivit för liten. Imorgon kanske?

Tack-för-hjälpen-mössa

Nu i helgen hjälptes jag och A åt att hämta och lämna kläder till klädbytardag. Ingen av oss fick tyvärr nåt särskilt sålt, och så blev det strul så A fick åka två gånger. Inte mitt fel, men jag kände mig ändå skyldig... Så jag slängde ihop en tack-för-hjälpen-mössa till hennes lilla A. Julie modellar här. Mössan är en prototyp som har fyra spetsar, men blev rätt bra, så nu ska jag testa att sy en i samma modell som Julie ska få behålla. Fast i annat tyg. Kanske när båda barnen sover...?

Rosa filt och band

Det är inte alltid det är avancerad sömnad som efterfrågas. Julie behövde en filt att ha över sig i bilen och kanske snart i vagnen och sådär. Så jag sydde en filt. Blommigt tyg från Jofotex (lite tjockare tyg), kant och baksida från Mjukatyger. Vändsytt med "passpoalen" instucken mellan, istället för att kantbanda utanpå. Klippt på måfå, men ungefär 80x80 cm med rundade hörn. Mjuk. Skön. Fin.

Och så är det dags att tigga pengar igen. Än en gång, jag är egentligen inte mycket för att tigga, men jag skänker (mer eller mindre) regelbundet pengar till just cancerforskning. Man kan inte engagera sig i allt, och det finns många välgörande ändamål i behov av pengar. Men jag har bestämt mig för att mitt bidrag till välgörenhet är just detta, cancer. Allt för många i min närhet har drabbats på olika sätt, och jag vet att vi befinner oss i riskzonen allihopa. Därför tycker jag att du också ska skänka pengar. Och har du redan skänkt pengar eller om du hellre engagerar dig i något annat är det också helt okej. Men känner du att det goda samvetet behöver en liten knuff just nu, så skänk en femtilapp eller så, istället för att köpa det där dyra garnet, tyget, mjölet eller vad det nu är du egentligen inte behöver just nu. Eller skänk nåt till nåt annat ändamål du gillar bättre. Om du har råd, alltså. Kolla i högerspalten eller klicka här för att stödja just min insamling!

Livebilder och systrarna...

Igår strulade internettet, så först idag kommer de utlovade livebilderna! Först ett morgoncollage på klänningen. Inte lätt att ta kort på bustjejen som inte vill vara still...

Sedan som en bonus en bild på att det går vilt till ibland. Sekunden efter att denna bild togs mosades lilla Julie under Sandrine och bilen...


Men det gick bra! Snart fick Julie en rolig premiärtur ihop med storasyrran på bilen! Även Julie för dagen iklädd en tröja jag sytt.

Latsidan!? Neeeej!

Nej, jag haaar inte legat på latsidan. Men jag har haft lite blandade komplikationer. En helg var symaskinerna helt nedpackade för att flyttas till sin nya plats. Alla andra relaterade prylar också. Nu står de där de ska, men omgivna av bråte, så ergonomin och belysningen lyser med sin frånvaro. Och så har det varit en hel del annat pyssel i och med detta. I helgen som kommer ska vi lägga ett golv. Det lär ju ta tid. Så sytiden är begränsad. Men, jag har sytt den här lilla godingen. En manchesterklänning från Ottobre nr 2 2009 (tror jag, jag orkar faktiskt inte gå coh kolla... Babuschka heter den iaf) i finecord från Jofotex. Väldigt fin! Idag åkte jag in till stan bara för att köpa matchande knappar. De blev lite väl stora nästan, för det skulle egentligen ha varit knapphål, men det fick bli tryckknappar istället och så dessa påsydda som dekoration. Mer praktiskt, egentligen, men jag hade faktiskt tänkt öva lite på knapphål, som egentligen inte är så svårt när maskinen gör hela jobbet och lite till.


Jag som är van att sy i mjuka tyger får anstränga mig lite extra när det är vävt tyg. Kul med lite utmaning då och då. Men det får inte bli för ofta. Imorgon får vi se hur den passar. Sitter den som den ska blir det nog nån mer i samma modell... Går att variera en hel del med olika tyg och knappar.

Ponny

Idag har vi testat ponnyridning. Det var roligt åt ena hållet, men blev tråkigt och läskigt åt andra hållet när Sandrine började glida av och inte längre ville sitta och hålla själv i sadeln. Så det blev inga bilder framifrån. Men ändå!

Dekofiner och stjärnbyxor

Häromdagen sydde jag ett par blå obloggade byxor av ett Burdamönster. De är inte färdiga än för jag saknar en snodd i midjan. Måste köpa. Hur som helst, jag blev inte nöjd med dem. Midjemudden blev för slapp (jag vill inte behöva använda snodd egentligen) och benen för vida och långa. Jag ska nog sy i resårer i bensluten på dem... Nåja. De kommer framöver. Men istället modifierade jag mönstret till ett par tajtare byxor med mindre vida ben. Och då räckte tyget jag egentligen ville använda! Härlig stjärnvelour från mjukatyger.se, men tyvärr med lite missfärgade fläckar av brunt på det rosa. Bu. Nåja. Passar bra som hemmabyxa. Och mudden är tajtare också, så här har jag inte ens gjort hål att dra nån snodd i. Mysbyxor för höstmys. Mmm!

Annars då? Idag var vi på Kolmården, åkte linbana och tittade på dekofinshowen. Tyvärr mycket sämre show än den vi såg häromåret, när Flipper fortfarande levde och Markoolio inte hade nåt att göra med regin... Men, allt gick bra och båda barnen tittade storögt. Sandrine hävdade sedan i shoppen att det ska VARA dekofin, så hon fick köpa med sig en mysig dekofin hem. Så kan det gå när man är en duktig gullunge! Så här såg vi ut när vi åkte linbana!

Virkad boll

Jag har virkat en gripboll med pingla av alla mina alpacanystan. Det hade ju gått lite enklare med ett melerat garn som i beskrivningen. Fast beskrivningen är fel. Spets nummer 11 ska man bara börja med 7 lm och sedan virka fast resten i befintliga spetsar. Gör man 14 lm som i beskrivningen får man repa upp... Bollen är alltså ihopvirkad direkt, inget ihopsytt efteråt. Pill, pill.

Gardin

Jag hade inte tänkt blogga detta, eftersom tiden gick och jag glömde och... ja, det kändes inte aktuellt längre helt enkelt, men så såg jag en fråga om gardinkappelösning för för litet tyg i en blogg jag följer. Jag sydde gardin till min ateljé av lite ikearest, men jag måste mätt helt galet, för färdiga kappan blev alldeles för smal. Det är alltså det småmönstrade tyget. För kort var den också, men det visste jag, så jag tog det långa smala tygstycket jag hade, delade på två och rullfållade dem. Jag hade två lagom breda (trodde jag) men rätt låga remsor. Dessa virkade jag ihop genom att virka om lite rullfåll och sedan virka 12 luftmaskor (tror jag det var) och virka om den andras rullfåll. Och så vidare. På så sätt fick jag en virkad spets mellan dem och jag hade plötsligt en dubbelt så hög gardin med en virkad spets i mitten. Najs!

Men, så insåg jag att den var ju alldeles för smal (är smal rätt motsats till bred här?). Jag behövde komplettera. Jag hittade ett matchande tyg och klippte till utifrån tygets mönster. Rullfållade alla kanter. Hängde upp. Det blev bra!

Fast nu ska jag ju lämna rummet och flytta ner i källaren. Det ska bli Julies rum istället. Till att börja med får hon nog behålla den här gardinen. Men rummet ska tapetseras om, så vi får väl se om jag vill sy nån ny gardin också när det börjar bli klart. Men det dröjer...

Här är en detaljbild...


Hoppas min gardinlösning kan inspirera någon, kanske!

Grattis Julie, ett halvår idag!!

Sommarslutet

Sommarledigheten är över, och det blev ju inte så mycket bloggat. Jag har lite färdiga grejer och annat att berätta om, men tiden och lusten att fota och greja har varit låg. Så låg att jag glömde att fota den här klänningen innan jag gav bort den! Min vän fick en bebis! Så glad över att det blev en flicka blev jag ju tvungen att sy vanliga ge bort-klänningen, i lagom tjejiga färger. Det är så sällan det blir flickor i min bekantskapskrets, av nån konstig anledning... Tur att jag fick låna en bild. Hoppas att få se den på bebisen också nån gång!

Annars - huset är fortfarande rörigt. Fondväggstapetseringen är klar, och bild på det kommer nog nån gång. Delar av min ateljé är flyttade men andra delar är kvar, så Julie har inte kunnat få något rum än. Men snart, hoppas vi...

Och vardagen börjar sätta sig lite med de nya rutinerna med tre timmar dagmamma om dagen. Suck... Inte är det smidigt inte. Jaja, man får vara glad för det lilla. På lördag blir Julie ett halvår! Oj!

Köttigt!

Tur för mig att detta inte är en ren handarbetsblogg... för då hade jag ju inte kunnat blogga om kött! Det här är lite reklam för Britta och Lennarts köttaffär i Norsholm. Vi har handlat där några gånger. Lite dyrt, men väldigt gott. Värt merkostnaden jämfört med segt kött från Ica. Det rör sig om närodlat och säkert också ekologiskt och sånt där, men såna märkningar är inte viktigt för mig, det viktiga är att det är GOTT! Och det är ju det här glada köttet. När vi var där nyligen bestämde vi oss för att testa deras köttlåda som man beställer och hämtar en annan dag. Blandat kött för 1500 kr. Detta är vår låda. Nu blev det ju lite galet upptäckte vi, för man ska ju tjäna på att köpa en stor låda och vi hade knappt fått nån rabatt när vi kollade mot prislistan, men vi ringde dem och de hade missat nån köttbit eller hur det nu var, så nu har vi ett tillgodokvitto på 200 att använda nästa gång. Vi körde på nötköttslåda, men med lite inslag av lamm, så vi fick lammfärs och sedan ryggbiffar, lövbiff, högrev och fransyska och vad det nu var mer. Jag är ju inte ansvarig för matlagningen i det här hushållet och jag är definitivt inte ansvarig för tillredning av kött (är jag ensam äter jag mest veggo eller halvfabrikat just för att jag är kass på att hantera kött) men jag är bra på att äta kött och oj vad kött vi äter nu! Mums!

Bortskämd unge

Vi åker en liten sväng till stugan. Molly Mus är med.

Gripapelsin

När Sandrine var lite drygt ett halvår fick hon en gripboll som jag sytt. Den var ganska populär i alla fall, så jag tänkte att Julie måste få en egen. Sandrines var tänkt att se ut lite som en lime, och Julies är väl i såna fall en apelsin. Mönstret är samma men Julies är lite större, så jag har väl tagit till en bredare sömsmån denna gång. Om några dagar är Julie fem månader, men jag tror det dröjer ett tag innan hon uppskattar bollen lika mycket som Sandrine gjorde. Pillrigt projekt är det i alla fall, och mycket handsömnad, och det är ju inte direkt nån favorit, så nu tror jag inte det blir fler såna här... Men kanske nån annan slags bollar. Vi får se!



Sandrines boll i bakgrunden.