Jorå.

Jag jobbar en timme för Haiti

Fast jag rundade uppåt en bra bit så jag jobbade två timmar. Betyder det att jag kan gå hem tidigare idag?

Bananas i ballonger

Inte mycket att tillägga. Jag har gått bananas och sytt två vändsydda ballongkjolar till. En till Sandrine och en till mig själv. Brun velour med fina prickar. Ohlssons. Livebilder nån annan dag, kanske.

Tankarna i ordning och kjolen sydd

Jag hann faktiskt sy en kjol igår. Vändsy till och med. Och till mig själv! Men om jag ska börja från början då kanske...

Jag satt på jobbet och kunde inte släppa tanken på att vändsy. Och jag ville sy till mig själv, men jag visste inte om jag hade nåt lämpligt tyg. Väl hemma hittade jag detta. Det är en stuv från Ohlssons, fast en väldigt lång stuvbit. Den har tagit plats i skåpet länge nu. Den fick det bli! Eftersom jag var osäker på måtten till mig själv så chansade jag lite. Mudden 60 cm, innerkjolen (samma tyg) 90 cm och yttertyget 120 cm. Och så 70 respektive 60 på längden. Det var lite att ta i. Jag hade velat ha den lite kortare. Men då vet jag det till nästa gång. De andra måtten visade sig vara ganska lagom.

Att sy den gick fort tills jag kom till momentet att sy ihop mudd och kjol. Jag hade lämnat ett vändningshål på insidan i sidsömmen och satte mig och försökte nåla ihop alla lager lagom bakvänt. Det blev rätt direkt (jag vet att om det blir konstigt så blir det nog rätt) men var slitigt att spänna ut mudden till dubbla längden. Jag inser att jag än en gång borde gjort i en lite annan ordning. För idag kom jag på var jag sett beskrivning av ballongkjol, och dessutom just vändsydd. Det var ju här hos Gekko! Undrar varför jag inte kom på det häromdagen. Och hon gör sista sömmen i nederkant istället för vid mudden. Det är ju mycket smartare. Så ska jag göra nästa gång. Då blir det färre bakvända tyger att hålla ordning på. Undrar om jag har några fler vettiga tyger att sy vuxenkjol av, för nu fick jag lite mersmak. Måste bara justera måtten lite. Vill nog ha ännu högre mudd och istället kortare kjol. Mmm...

Och så ska jag inte sy svåra sömmar med värdelös tråd jag fått gratis heller. Att man kan göra så dumt mot sig själv är en gåta. Ååååh, vad tråkigt det är när tråden går av!

En till fråga är ju om jag skulle kunna ha annat än trikå som yttertyg till mig själv i dessa mått. Blir det tillräckligt rymligt? Eller måste jag i såna fall ha en utställd kjol och inte som nu helt rak? Det ska ju helst gå att röra på benen också. Japp!

...tankarna på annat håll

Jag sitter på jobbet. Det betyder att jag ska jobba och inte blogga. Jag brukar faktiskt vara rätt hård på det. Men jag kan inte släppa tanken på att sy en likadan kjol ikväll men med annan arbetsordning så att jag kan göra den helt vändsydd utan för mycket stök och bök. Jag tror jag har kommit på knepet helt i huvudet. Men hemma ikväll måste vi städa eftersom städerskan kommer imorgon bitti och då måste alla prylar och leksaker vara undanröjda. Men HUR ska jag kunna fokusera på java och spreadsheets och sånt när allt min hjärna producerar är sömmar, vändningshål och tygval. Nu har jag i alla fall ventilerat lite. Nu kanske det släpper. Hej och hå, jobba på!

Ballongkjol med minitutorial!

Nyss så träffa' jag en krokodil som prova' en kjol jag sytt åt Sandrine. Han var kort och smal och spelade cymbal, men kjolen var för lång, och kängan var för trång, och svansen den fick faktiskt sticka ut där bak.


...som jag skaldade så fint nyss på Facebook. Men såhär är det. Jag hade för mig att jag sett nån tutorial på ballongkjol nånstans i sybloggsvärlden, men när jag letade hittade jag ingen. Förmodligen letade jag dåligt. Men jag tänkte att hur svårt kan det vara, och det var det ju inte heller, även om man kan göra ännu mer avancerat om man har lust. Man kan ju vändsy hela alltihopat, men det blir lite mer pill än vad jag kände för just ikväll, och jag vet inte om det blir så mycket bättre ärligt talat, för då kan ju mudden glida isär (om man inte först syr ihop den förstås. Det kan man ju också göra. Hmmm...) Men såhär gjorde jag.

Jag klippte fyra rektanglar. Muddväven klippte jag 40 cm bred. Fodertyget som är en tunn singeljersey klippte jag 60 cm bred, och manchestern klippte jag 80 cm bred. Mudden gjorde jag så hög som jag hade tyg till, gissningsvis ungefär 10 cm hög. Manchestern klippte jag 30 cm hög. Och fodret ungefär 25 cm högt. Alltså, på ett ungefär:

Muddväv: 10x40 cm
Fodertyg: 25x60 cm
Manchester: 30x80 cm

Muddväven sydde jag ihop till en rundel och vek ihop dubbel. Klart!

Manchestern och fodertyget sydde jag ihop räta mot räta längs nederkanten. Jag sträckte fodret så det blev lagom mycket rynk.

Sedan sydde jag ihop sidsömmen (och petade in min namnlapp) så det blev en rundel av manchester+foder.

Och sist vek jag ihop kjolen så manchestern gick in sådär lagom mycket på insidan och så sydde jag ihop mudden med både manchester och foder så sömmen kom på insidan. Det är den enda sömmen som syns nu när kjolen är klar.

Jättesnabbt! Jättekul! Jättenöjd!

Bara att hoppas att den passar och gillas. Och på krokodilbilden ser man även dagens shopping. De fantastiskt fina kängorna Arnold från Kavat fanns nu till halva priset på rean. Kunde inte längre motstå. Och de har redan provats och gillats. Jättebra!

P.S. Manchestern kommer från Jofotex.

Velour med kantband!

Jag har slagits med kantbandsapparaten och coverpron igen. Jag tror jag blir tokig. Först försökte jag kanta den här velourklänningen med muddväv, men efter att ha kört slut på massa provremsor utan att få nåt snyggt gav jag upp och gick över till tunn singeljersey som jag kunde skära till i längre remsa. Tyvärr inte optimalt tyg, och det trista med kantbandsapparaten verkar ju vara att allt måste vara optimalt för att den ska bli helt nöjd. Till sist fick jag det här att funka, men det jag slogs mest om var sidledspositioneringen. På kantbandet sydde den så fint så fint med ena nålen nära kanten och så att baksidans trådar täckte kanten, efter att jag justerat över/undersida så mycket att översidan gör bredaste kantningen och undersidan gör smalaste, typ. Men så in med velouren i mitten och hejsan hoppsan så ligger sömmen plötsligt mitt på kantremsan och på baksidan är båda nålarna genom alla tyglager. Funkar men är inte RÄTT och inte SNYGGT. Gah!

Jag antar att det är nåt med diffmatningen kanske? Jag måste labba mer, men jag har ingen lust att labba. Det kan jag göra senare för att nå perfektion. Nu vill jag bara sy lagom snygga och välplacerade sömmar. Lagom! Men det är visst också för mycket begärt. Det tog mig två kvällars strulande och en kvälls strulande+sömnad för att få till dessa kantband. Känns inte som jätteväldisponerad tid. Lite lärde jag mig väl, men mest lärde jag mig att det är lynnigt...


Lite bubbligt kantband. Men Lagom bra kanske. Tillräckligt. Måste köpa mer bra muddväv att kanta med, men den ger ju så tråkigt korta remsor jämfört med vanligt tyg på bredare bredd. Sigh. Klänningen blev i alla fall väldigt snygg!

2009, slut och förbi

Äntligen dags att sammanfatta 2009. Det borde vara roligt men det är det inte. Det har varit ett rätt jobbigt år, milt sagt. Störst är förstås Julie, men också anledning till det jobbiga. Julies första fem månader var inte roliga alls. Det är svårt att tro att den lilla gosegumman som är så gullig och glad skrek mer eller mindre konstant i fem månader, om hon inte var upptagen med att äta. Året har därför påverkats så mycket av det och den enorma trötthet det innebar och fortfarande innebär. Det har blivit bra nu, men efter några sömnlösa nätter i rad kommer det jobbiga tillbaka på ett sätt det inte hade gjort om det inte blivit en så jobbig start.

Men nu är hon ingen småbebis längre utan en medelstor bebis, och första månaderna har vi förträngt som man gör med jobbiga saker som tillexempel graviditeter (aldrig mer!), förlossningar (aldrig mer!) och storhandla en lönehelg (...usch). Det är ledsamt att det blivit så, men också skönt.

I oktober började jag jobba igen och nån dag innan det gjorde jag ett standardingrepp. Jag opererade bort en dum visdomstand. Tyvärr gick det fel nånstans, så årets sista tre månader har jag växlat mellan att ha vansinnigt ont i ansiktet, vara uppsvälld som en boll, äta antibiotika och hälsa på käkkirurgen som börjar bli vana vid att ge mig bedövningssprutor, skära i mig och sy ihop mig. Enormt energikrävande, och inte är det bra än. Elände.

Det känns så tråkigt att den här sammanfattningen blir så negativ. För det har ju varit väldigt roligt också med båda barnen och en massa annat som hänt. Vi har fixat massor hemma (i alla fall i jämförelse med hur mycket vi fixat tidigare) och jag har hunnit sy förhållandevis mycket ändå. Jag har köpt den där symaskinen jag suktat efter så länge, och även om jag just nu helst vill slänga den i soptunnan så kommer det nog lösa sig och bli roligt framöver. Tittar jag igenom årets miljarder foton har det varit väldigt mycket skratt och bus. Det blir definitivt årskort på Kolmården i år också. Tillexempel.


Som synes har jag hunnit sy en del. Tror ändå jag missade lite bilder när jag jagade foton till detta collage, och en del hamnade nog bakom. Det handlar ju om att prioritera, även om det mesta sydda i år är snabba hafsverk. Jag är sugen på att sy någon mer manchesterklänning tillexempel, som kräver lite mer tanke och mönsterpassning, och även att sy lite mer till mig själv igen. Men mest av allt vill jag bli kompis med min nya maskin. Just nu är vi sanslöst osams. Jag hoppas vi blir sams snart igen... Om inte förr så blir det lättare att sätta sig när det åter är vardagslunk och kvällarna efter barnens läggdags fylls av rutinsysslor och litelite fritid.

Så nu hoppas jag på andra bullar. Jag ska jobba heltid, vilket kommer kännas tungt många gånger, och försöka fokusera lite mer där. Jag ska försöka få ordning på min fritid så jag hinner med mer istället för att bara sega ihop framför datorn när barnen somnat. Jag ska förhoppningsvis vara friskare och därmed också piggare. Inom kort är Julie en stor bebis som är lättare att leka med, både för oss och för Sandrine. Det kommer bli ett roligt år tror jag! Och jag hoppas, hoppas, hoppas att vi kanske kan göra nån resa också. Det är verkligen på tiden.

Gott nytt!