Matematik och illamående

Att räkna är inte min starka sida. I alla fall inte i huvudet. Men att räkna dagar och veckor och få det rätt eller fel handlar nog mest om att jag inte riktigt fattat principen än. Det är nog idag och inte igår som Bébé fyller 10 veckor. Det ser ut så på räknaren här ovanför. Det innebär alltså att idag är det 10 fullgågna veckor. Imorgon blir dag "10+1" vilket betyder att jag är inne i den 11:e veckan, med alla dess egenheter och symptom (hittills stämmer det väldigt bra för mig vecka för vecka med de olika symptom jag läst om). Men Bébé blir ju inte 11 veckor fulla förrän om en vecka. Illamåendet minskar för de allra flesta efter 12:e veckan. Det måste betyda när Bébé fyller 12 veckor. Alltså om två veckor från idag. Jag får härda ut. Det har redan minskat en del i alla fall. Precis som väntat.

Jag tror jag får ihop logiken under de resterande 30 veckorna... Hoppas jag.

Utflykt och så

Efter att ha varit i dåligt skick så länge stod jag inte ut längre. Jag måste härifrån. Så vi bestämde att vi skulle göra en utflykt. Efter att ha studerat evenemangstipsen i Corren visade det sig att det inte hände så mycket kul idag, men vi valde trots detta att ge oss av. Våra mål var dessa:

REIJMYRE GLASBRUK - NT-DAGEN
HÄVLA KVARN på SMEDJANS DAG i Häfla
BARNENS DAG och BONDE på STAN I FINSPÅNG

Inget alltför upphetsande alltså, men ändå. Reijmyre var sådär, de gjorde glas. Okej. Vi fikade. Det var okej. Nej, vi hade inte NT-kort så vi fick betala dyrt för den lilla tårtbiten. Nåja.

Den stora happeningen var i Hävla. Först åkte vi till kvarnen där det var fabritsförsäljning av... mjöl. Nej, vi köpte inte. Kvarnen var rätt trist. Men sedan åkte vi till Smedjans dag (men vad tråkigt det låter!) och jisses vad mycket folk. Fröken skulle varit med. Se bilden.

Men, har man själv bott på landet är det inte så upphetsande med en SÅG (visning av sågen var 1½ timme!) eller en stor laduliknande byggnad med olika redskap uppställda. Okej, smedjor har jag väl inte varit i så många, men same same. Lite lagom att strosa runt en stund i alla fall.

Sedan mot Finspång och Bonde på stan. Barnens dag var inte på vår lista egentligen. Bonde på stan visade sig vara ungefär.... två bönder. Nästan i alla fall. Några sålde tomater och gurka. I en Arla-monter kunde man titta på en låtsasko. Det fanns en liten inhägnad med ett får. Vi stannade ungefär 2 minuter. Sedan åkte vi hem.

Och hemma bestämde jag mig för att göra nytta. Med sekatör i ena handen och andra handen på magen (eftersom det började med att hugga till och göra satans ont när jag satt på huk, men skam den som ger sig) avverkade jag nästan allt på framsidan av huset som skulle avverkas. Jag klippte ner pionerna och de vissna plymväxterna (vet inte namnet). Jag frilade brevlådan från häcken som försökte växa över den, men resten av häcken får bli ordentligt klippt senare. Jag ryckte ogräs och tistlar och jag ansade några tujor som blivit väl närgågna. Jag ansade även några krukor med penséer och lät två av dem få leva vidare och två av dem stå i skamvrån tills vidare. Nu behöver jag inte längre skämmas för framsidan! Inte lika mycket i alla fall. Men trappan är fortfarande vårt stora problem. Men nu är den i alla fall fotograferad så vi kan skicka bilder till Flisby. Och vi har en nödlösning i bakhuvudet. Om inget annat går innan vintern. BETONG.

Det är skönt att ha återfått i alla fall lite av energin. Idag är dessutom Bébé 10 veckor! En fjärdedel avklarad! Detta ska nu firas med en stunds välförtjänt vila. Aaah.

Feta fem dagar i veckan!

Mitt standardlunchställe har jordens godaste fetaost på salladsbordet. Underbar. Men sedan sommaren har jag inte vågat äta av den. Jag måste akta mig för ost gjord på opastöriserad mjölk. Ingen fetaost i affären var gjord på sådan, men denna är så otroligt god och annorlunda att jag misstänkte att den nog var förbjuden. Men idag frågade jag. Och den är helt okej! Vilken lycka! Jag firade med en stor tallrik ost. Nu måste jag äta ikapp för de dagar jag inte ätit någon feta!

Dessutom tror jag att jag listade ut att den nog är bulgarisk. Det kan förklara att den är så annorlunda mot osten i affären (som visserligen är tråkig arla-ost och liknande). Jag började uppskatta fetaost rejält just i Bulgarien, och den är verkligen löjligt god. Synd att man inte hittar sådan i affären. En HELT annan grej än den grekiska. Lite annan konsistens och inte alls så salt. Mmm, längtar redan till morgondagens lunch.

Zzzzzzzzzzzzzzzzzzzz

Jag var ganska dåligt påläst på graviditet. Jag visste inte att man mådde som sämst första tiden, långt innan det egentligen syns. Men så är det. Så idag - igen - orkade jag inte gå till jobbet. Jag mår egentligen rätt bra, förutsatt att jag tar tabletter mot illamåendet, men tabletterna och allt som händer gör mig så vansinnigt trött att jag bara orkar sova. Men jag måste skärpa mig. Imorgon är det jag som går till jobbet igen. Jajjamen. Men nu är det dags för eftermiddagssömn.

Vad är det egentligen som händer?

De sista veckorna har inte varit något vidare för min del. Jag har faktiskt mått riktigt dåligt. Jag har inte orkat ta mig för något och därför har det inte heller blivit mycket skrivet här. Jag hade kunnat berättat att jag sovit väldigt mycket, gråtit mycket, kräkts en hel del och undrat vad tusan jag håller på med. Men jag har inte velat göra det. Men nu tycker jag att det kan vara dags att avslöja min lilla hemlighet. Naturligtvis kan fortfarande något gå snett, det vet man ju aldrig, men enligt tant doktorn ser allt så bra ut att i slutet av mars kan vi förvänta oss en ny liten familjemedlem. Men i några veckor till blir det hormonrally och illamående. Sedan lugnar det förhoppningsvis ner sig en smula så jag kan börja glädjas lite mer på riktigt. För klart jag är glad :-)

Pengar

Det slutar alltid med att det blir dyrare än man tänkt sig. Alltid. Men bättre att betala lite mer för nåt man vill ha än lite mindre för en kompromiss man kommer att gå och gräma sig över. Det är ju bara pengar. Bara.

Buhu, grin, gråt.

Nu är semestern slut. Buhuuuuuuuuuuuuu. Vill inte! Vill inte! Bläää.

Denise

Igår kom mina Denise-stickor. Jag som hittat ett så bra pris på ebay blev besviken. Tull, moms och straffavgift! Fy tusan! Istället blev det alltså ett extra dåligt pris. Nåja, nu har jag dem i alla fall.

Idag testade jag att byta till dem på diamondsjalen. Först kändes de lite plastiga, men Fröken försäkrade att det antingen inte var plast eller möjligtvis en special-plast! Stärkt av detta kunde det ju inte gå fel.

Och nej, det gick rätt bra. Känns bättre än de knubbiga rundstickor jag använt innan. Det känns framförallt väldigt annorlunda, men svårt att säga hur. Nu har jag inte heller stickat på några dagar, men nån olikhet är det, helt klart.

Jag hade tänkt ta en bild, men kameran såg så märklig ut med fastsurrade grillpinnar så det får bli en annan dag...

När jag blir gammal...

...ska jag njuta av att kunna ha fönstret öppet när jag ska sova, UTAN att höra de FÖRBANNADE syrsornas tjutande!!!!