Snurrig grytlapp

Jag har varken haft tid eller lust för så mycket handarbete sista månaderna. Jag stickar på en sjal. Borde sätta fart så den blir klar nån gång. Och så har jag försökt avsluta lite liggande projekt. Den här snurriga grytlappen började jag på förra sommaren tror jag.

Den är dubbel, så jag har virkat två såna här sidor och sedan virkat ihop dem längs kanten. Virkningen går till så att man virkar alla färgerna samtidigt, en bit i taget, och så fortsätter man på nästa. Kul till en början men inte så kul i längden. Nu är den iaf klar!

Mönstret hittar man på Ravelry.

Doodler

Jag har fastnat lite för spelet Doodle Jump på min telefon. Man är en liten figur som heter Doodler och som hoppar på plattor. Idiotenkel grundidé, som alltid i spel man fastnar i. Doodler ser ut såhär:

På bilden här har han en raket på ryggen. Man kan få lite olika såna saker medan man spelar. I fredags bestämde jag att jag ville ha en egen Doodler. Så jag virkade en. Jag tänkte att det kan jag inte ha varit den första som gjort, men jag valde att inte googla. Jag ville hitta på själv. Men efteråt har jag googlat, och då hittade jag inga virkade Doodlar! Vad konstigt! Det finns ju massor med virkade/sydda Angry Birds, så det tog jag för givet att det skulle finnas. Hur som helst. Nu finns det en virkad Doodler. Min!

För kort :-(

Min fina filt. Jag är hemma och vabbar idag. Försökte dra filten över oss. Men då åkte fötterna ut. Den är helt enkelt för kort. Den funkar som över-benen-framför-brasan-pläd, men det är inte det den används till. Vilket är synd för färgerna skulle verkligen passa bra just i fåtöljen framför brasan. Men i alla fall. För att få den användbar behöver den nog ytterligare några decimeter på längden. Vilket inte ens är svårt att ordna. Det tar bara tid och kostar lite pengar. Men det är nog den vägen jag måste gå. Till garngrottan och köpa mer garn. Och så virka, virka, virka... Den är för skön och fin för att få sluta sin karriär som halvmesyr.

Fast i mormorsvirkningen

Jag har nu fastnat helt och hållet i mormorsruteträsket. Hela sommaren har jag virkat på olika mormorsruteprojekt, och det är väl dags att börja visa upp. Jag har kommit till den punkten att jag i första hand handarbetar för att jag vill. I andra hand för att blogga om. Och det är så skönt. Jag kommer fortsätta blogga lite sporadiskt, men samtidigt känns det lite som att jag är klar med bloggandet. Jag har så lite tid fri nu att jag inte vill lägga den på att blogga. Jag tror inte så många kommer sörja ändå :-) Vi får se hur hösten blir. Jag kommer inte kunna sluta virka i alla fall...

Min stora inspiration är Sarah London. Allt på hennes hemsida är vackert. Jag önskar jag kunde göra lika vackra saker.

I think it might be suitable with some words in English also. Inspired by Sarah London I have made these pillows. The back of them look the same. I wish my hooking would turn out as colorful and lovely as hers, but I still haven't found the perfect yarn for this. I want many colors and happy colors. I will continue to search for color and shapes!

Virkad krona

Jag frihandsvirkade en prinsesskrona av garn med silverblommor i. Mest för att testa...

Sen stärkte jag den med trälimsblandning så den blev hård. Och sedan sydde jag fast resår.

Men det är nog enklare att stärka brudkronor än leksakskronor. Jag har redan fått stärka om den en gång, så det håller inte riktigt. Nästa gång ska jag testa att virka första varvet runt nån hård ring. Nån ståltråd eller nåt. Då borde det kunna bli riktigt bra!

Totoro

Jag har virkat en Totoro. Fast jag vet knappt vad det är. Men när jag såg beskrivningen tänkte jag på min väninna A som är en Totoro-gillare, och hon kan ju inte virka själv så... Helt enligt beskrivningen förutom att jag broderade ögonen eftersom jag inte har några plastögon att trycka dit. Så ingen egen ära alls, snarare tvärtom. Brodera är inte min starka sida, så den blev lite sned i finishen...

Jobbvantar

Jag ligger efter med bloggandet. Jag har ju börjat jobba igen och jag har svårt att hitta tid för allt när jag mest är trött om kvällarna. Lite kinkiga nätter just nu. Suckelisuck. Jaja. I alla fall. Det var väldigt kallt på jobbet nån av första dagarna och att jobba med lovikavantar var ingen hit, så jag fick gå hem och virka mig ett par torgvantar. Nu har jag faktiskt inte prövat dem på jobbet för sedan de blev klara har det inte varit lika kallt, men jag tror nog de kan behövas framåt vintern. Jag valde virkning eftersom jag virkar snabbare än jag stickar, och jag gjorde dem i nåt Järbo Raggi som jag hade liggandes hemma. Snabba som bara den, och roliga för upplägget var ny teknik för mig. Här finns beskrivningen, fast jag hade mindre virknål men det gick bra ändå. Lite tajta, men funkar. Lite långa över fingrarna kanske, men jag ska känna lite på dem innan jag bestämmer om jag ska göra fler och lite kortare eller inte.

Flygegarn

Hoppsan! Jag har ju glömt att blogga flygplanet Sandrine leker med i sina stjärnbyxor. Det föll visst i glömska...

Jag har virkat en DC-3a! På fri hand och antecknat hur. Men på nåt sätt känns det inte som att efterfrågan är så jättestor på flygplansmodeller av garn, så frågan är om jag ska renskriva... vingen är lite oproportioneligt lång och planet med flit lite förkortat (annars skulle det bara bli stort och tråkigt), men på det stora hela stämmer form och proportioner med originalet.

Virkad boll

Jag har virkat en gripboll med pingla av alla mina alpacanystan. Det hade ju gått lite enklare med ett melerat garn som i beskrivningen. Fast beskrivningen är fel. Spets nummer 11 ska man bara börja med 7 lm och sedan virka fast resten i befintliga spetsar. Gör man 14 lm som i beskrivningen får man repa upp... Bollen är alltså ihopvirkad direkt, inget ihopsytt efteråt. Pill, pill.

Semestertider

Vi har semester och det verkar märkas även här i bloggen. Det är rätt dött på handarbetsfronten. Men inte stendött. Den här mössan har jag virkat på ett tag tillexempel i bilen, och en kväll gjorde jag klart den. Istället för att lägga mig i tid satte jag mig och broderade kedjestygn. Nu råder inga oklarheter om vems mössan är. Båda garnen är Drops Alpaca, min favvo, men det rosa är Kool-Aid-färgat av min vän Fröken. Jag fick det som betalning för några mammabyxor tror jag. Eller nåt annat. Byten är bra. Mössan blev söt. Men den är lite stor eftersom jag inte ville göra den i minsta storleken. Till mössvädret kommer är Julie lite större.

Annars går mesta tiden just nu till att fixa i källaren. Det blir annorlunda och bra. Men det tar tid! Bilder kommer såsmåningom... Fokus hamnade lite annorlunda än det var tänkt. Planen är att Julie ska få ett eget rum snart. Så då måste vi flytta om en massa. Så nu gör vi fint lite överallt istället. Nåja, ingen brådska för lilltjejen. Så länge man inte ens kan sitta behöver man inget eget rum.

Virkade mössor

Sandrine är väldigt noga med sina mössor, så att Julie skulle få ta över ens den minsta, som egentligen är alldeles för liten för Sandrine nu, var uteslutet. Alltså behövde Julie en egen virkad sötmössa. Jag tänkte multirandad för variationens skull och för att bli av med lite stumpar. Men, jag hatar ju att fästa trådar. Hur tänkte jag nu?


Jaja, nu är det klart i alla fall, och Julie har en egen mössa. Och fler lär det ju bli... Men hela tiden jag jobbat med denna har Sandrine kommit och tjatat om att jag ska göra mössa till dockan. Av det blå nystanet. Och jag har förklarat att jag kan göra det när Julies mössa är klar, men inte innan dess. Nu är den ju klar. Så nu har dockan fått sin mössa också. Blå!

Sista PIF:en - inte heller nån framgång

Jag hann bara nästan få iväg min sista PIF-present innan året gått, även om den legat klar ett tag och mest väntat. Jag ville invänta närheten till jul, och sedan väntade jag lite för länge. Men den verkar ha gått samma öde till mötes som bullen. Den här skulle "bara" till Polen, men jag har inte hört något från mottagaren, Karolcia.

Bullens mottagare har jag mailat och frågat vad som kan ha hänt, men inget svar ens på mail. Lussebullens mottagare får nån vecka till på sig tills efter helgerna. Inte för att man måste tacka, men det är ju rätt skönt att höra att nåt kommit fram. Om det nu har det. Men jag fattar inte varför det inte skulle komma fram, såvida mottagarna inte flyttat eller nåt. Nackdelen med att låta tiden gå. Mycket kan ju hända på ett år.

Så med tanke på utfallet är jag glad att PIF är över. Nåja, min första present blev uppskattad och gåvan jag fick från Gekko uppskattar ju jag! Men kedjebrev är tydligen dömt att misslyckas hur de än ska fungera.

...

My PIF-gift for Karolcia in Poland. Don't know if it ever reached her. A bit sad to send out gifts and not even hear if they arrive...

Obloggat

Den här virkade mössan har visst inte blivit bloggad, och nu kom kylan så nu kör vi med lite varmare mössor, så min tanke att vänta på livebild kom av sig lite. Nåja. Samma gamla vanliga virkad mössa-mönster från Garnstudio, fast jag ändrar som jag har lust. Den här är inte utställd mot slutet och har ingen spetskant utan är istället längre så den rullar sig. Tanken var att den skulle bli lite mindre tjejig, eftersom jag gjorde den innan vi visste att det är helt okej i återvinningssyfte med både rosa, spetsar och utställt. Och garnet är som vanligt Drops Alpaca. Mitt absoluta favoritgarn, till stor del beroende på de kraftiga färgerna! Tyvärr matchar den här väldigt dåligt den nya lila/vita skidjackan, men till svarta fleecefodrade regnjackan funkar den ju jättebra som färgklick!

Jag har piffat lite...

Jag har passat på att piffa upp lite här eftersom jag är hemma och är sjuk idag. Julen kommer fortare än man kan ana, så det kändes lika bra att köra lite juliga färger när jag ändå fick lust att ändra om lite.


Och så har jag piffat lite mer också. En av mina tre PIF-presenter skulle åka över Atlanten till Ann i Brooklyn. Jag känner inte Ann alls, men tänkte att det är väl bäst att bjuda på något svenskt. Det har gått veckor sedan jag skickade presenten men jag har inte hört något. Det verkar dock varit stiltje på hennes blogg ett tag också, så jag bara förutsätter att presenten kommit fram som den ska. Hon fick en svensk kanelbulle, fast virkad. Inte så många likheter med amerikanska bullar, på gott och ont. Framförallt betydligt mindre...

...

My PIF gift for Ann in Brooklyn. A crocheted cinnamon bun, Swedish style (i.e. small and rather dry compared to American style bun). I hope it has reached her, although I haven't heard anything from her.

Mer virkat

En lampa? Nej, en virkad mössa! Inga konstigheter alls. Drops Alpaca, och i botten deras mönster också. Det här är fjärde mössan jag gör efter det mönstret, och detta är också den mössa jag ändrat mest på. Jag var lite disträ så jag ökade ett varv för mycket först så det blev för stor storlek. Men istället ökade jag inte alls nere vid kanten utan gjorde den rak. Och så gjorde jag en lite enklare spetskant som avslutning istället för den jag gjort förut. Ville inte ha den för flickig. Nu är väl frågan om den ändå inte blev för flickig för att kunna återanvändas om nästa barn blir en pojk, men tanken var god. Man kan ju ge bort eller lägga på hög om det blir så. Men Sandrine borde kunna ha den här ett tag framöver. I alla fall även nästa vår och höst, om hon inte ökar lavinartat i huvudmått. Nu har hon inte ens provat den än för hon sover, men jämfört med de andra mössorna är denna lite större så det blir nog bra.

Burgare till Anne!

Tre hemliga gåvor ska ges bort som jag lovade i kedjebrevet jag skrev om för ett tag sedan. Ingen brådska än, men en present har nu nått sin mottagare! Det blev Anne, min gamla väninna från universitetstiden som var först att nappa på erbjudandet och därför också först att få en present. Anne har en väldigt bra och också mycket framgångsrik matblogg och är väl nästan lite av en kändis i (mat?)bloggvärlden nu. Jättevälförtjänt för det är en otroligt ambitiös och bra blogg. Klart hon skulle få något matrelaterat! Lite knepigt. Grytlappar, boooring... nä, nåt roligare än så kändes nödvändigt. Så när jag skaffade boken Amigurumi nyligen och fick syn på denna lilla burgare visste jag precis. Jag har inte följt mönstret på pricken, men gör man det borde man få något som ungefär ser ut som det jag virkat.

Kul att virka och kul att ge bort och kul när det man ger bort verkar uppskattas! Två gåvor kvar att fixa och dessa ska utomlands båda två. Blir att tänka till igen. Hmm...

Hemlispaketet jag skickade...

På grund av stress, tidsbrist, vinterkräksjuka, jobbyte, strulande dator och jul så blev aldrig mitt skickade hemlispaket ordentligt bloggat.


Till att börja med glömde jag ta kort på det innan jag skickade, så jag får låna LinSars bild. Jag tror inte hon misstycker. Hon var alltså min hemlis denna gång.

Det var svårt eftersom hon inte har småbarn och jag bara syr till småbarn numera känns det som. Dessutom verkade hon sy det mesta själv. Från lappteknik till kläder. Hm. Men efter att ha ställt lite frågor upptäckte jag att hon inte kan sticka eller virka! Då bestämde jag mig för att virka något amigurimiinspirerat till henne och hennes tjejer. Jag letade runt på nätet och hittade en renhuvudvariant som blev grankulor, och utgick från den beskrivningen fast i det garn jag fick tag på. Blev lite stora för att vara grankulor, men helt okej ändå. En Rudolf med röd mule och så två till. Nu tyckte visst tjejerna att det var älgar, och småtjejer har såklart rätt, så det kanske får anses vara nån älg-ren-bastard...

Virka var bra för det var lättare att finna tid till än till att sy, och jag kunde ta med på resa. Bra, bra. Hade jag inte vinterkräkts hade det nog blivit nån ren till. Men det hann i alla fall bli varsin.

I övrigt, en bok om virkning ifall älghuvudena gjorde henne sugen på mer. Lite tyg och tillbehör, varav inget särskilt märkvärdigt. Lite kaffe. Det var allt för den här gången. Bara att hoppas att det gick hem ordentligt!

Bortglömd mössa

Den här mössan virkades i våras, men jag bloggade den inte då eftersom jag tyckte den var avslöjande tjejig. Sedan glömde jag bort att blogga den. Det är vår favoritmössa! En till på samma beskrivning färdigställdes häromdagen men är inte fotad än. Den blev dock lite större? Konstigt. Har även köpt nytt garn för att göra ännu fler. Beskrivningen är från Garnstudio och finns här.

Virkad klänning

Den här klänningen virkade jag när Sandrine låg i magen. Först idag kom jag mig för att fotografera den. Kunde ju inte lägga ut den innan hon var född heller för det hade väl varit rätt avslöjande om hennes kön...

Beskrivningen kommer från boken Sköna virkade plagg, nr 19 i serien Sy och Handarbeta. Fast egentligen skulle den vara vit med blå ränder. Men jag körde man tager vad man haver-varianten med de färger jag hade hemma i lämpligt garn, och jag tycker det blev rätt snyggt. Det var mycket roligt att virka oket och det var kul och lärorik modell hela vägen. Stolpar virkade från baksidan var helt nytt för mig och rätt kul det också. Det blev om inte annat väldigt effektfullt.

Kanske inte världens mest användbara plagg dock. Rätt varm där den täcker, men samtidigt kort och barärmad så den passar ändå bara när det är riktigt varmt. Fast den är samtidigt rätt luftig i kjolen så det funkar nog. Och storleksmässigt håller den nog några månader till.

Efter dagens fotografering funderar jag på att virka en klänningstrosa till som täcker blöjan. Fast jag tror inte jag har nån bra beskrivning så det får nog vara. Men det hade varit fint till!

En liten i väntan på en annan

Vi väntar vidare på att bli föräldrar, och under tiden har vi fått en annan ny familjemedlem. En ännu namnlös garanterat allergifri katt. Man tager vad man haver, så färgerna blev lite lustiga eftersom garn efter garn tog slut. Dessutom lite väl tjockt garn kanske, men men. Inspirationen kom från Virkverket och beskrivningen från Nekoyama (Amineko).