Tvillingpresenter

Vad är det här då? Jo det är tvillingpresenter och en storebrorspresent på vår nya gröna matta!

Det här är en tunika i ungefär 74/80 till den lilla tvillingsystern.

Och det här är en hängselbyxa till den lilla tvillingbrorsan. Ungefär 74/80 på den också.

Och det här är en t-shirt till storebrorsan, i en tajt 104 från Ottobre. Hoppas den kan passa. De andra är väl lite att växa i eftersom tvillingarna bara är tre månader nu.

En något överarbetad present, kan man säga. Men det är ju så kul att sy till andra!

Totoro

Jag har virkat en Totoro. Fast jag vet knappt vad det är. Men när jag såg beskrivningen tänkte jag på min väninna A som är en Totoro-gillare, och hon kan ju inte virka själv så... Helt enligt beskrivningen förutom att jag broderade ögonen eftersom jag inte har några plastögon att trycka dit. Så ingen egen ära alls, snarare tvärtom. Brodera är inte min starka sida, så den blev lite sned i finishen...

Tack-för-hjälpen-mössa

Nu i helgen hjälptes jag och A åt att hämta och lämna kläder till klädbytardag. Ingen av oss fick tyvärr nåt särskilt sålt, och så blev det strul så A fick åka två gånger. Inte mitt fel, men jag kände mig ändå skyldig... Så jag slängde ihop en tack-för-hjälpen-mössa till hennes lilla A. Julie modellar här. Mössan är en prototyp som har fyra spetsar, men blev rätt bra, så nu ska jag testa att sy en i samma modell som Julie ska få behålla. Fast i annat tyg. Kanske när båda barnen sover...?

Sommarslutet

Sommarledigheten är över, och det blev ju inte så mycket bloggat. Jag har lite färdiga grejer och annat att berätta om, men tiden och lusten att fota och greja har varit låg. Så låg att jag glömde att fota den här klänningen innan jag gav bort den! Min vän fick en bebis! Så glad över att det blev en flicka blev jag ju tvungen att sy vanliga ge bort-klänningen, i lagom tjejiga färger. Det är så sällan det blir flickor i min bekantskapskrets, av nån konstig anledning... Tur att jag fick låna en bild. Hoppas att få se den på bebisen också nån gång!

Annars - huset är fortfarande rörigt. Fondväggstapetseringen är klar, och bild på det kommer nog nån gång. Delar av min ateljé är flyttade men andra delar är kvar, så Julie har inte kunnat få något rum än. Men snart, hoppas vi...

Och vardagen börjar sätta sig lite med de nya rutinerna med tre timmar dagmamma om dagen. Suck... Inte är det smidigt inte. Jaja, man får vara glad för det lilla. På lördag blir Julie ett halvår! Oj!

En minikock är född!

Min gamla universitetskompis Anne med superbra matbloggen Anne's Food har fått en liten kille! Såklart lillkocken ska ha en kockmössa. Improviserad från mitt vanliga bebismössemönster. Julie fick prova den lite innan den stoppades ner i ett kuvert och skickades till lille Titus. Nu väntar jag bara på att få se en bild på kock-Titus (*hint, hint*). Men mössan är kanske lite stor än. Den var lagom på Julie men hon är ju nästan tre månader nu. Tyget var dessutom inte så spänstigt så den kommer nog töja sig i takt med att huvudet växer och på så vis funka rätt länge. Lysande!

Mer mössa

Jag fick lite bråttom när vi skulle åka och titta på nya A. han är lillebror till A och son till A. Det ska inte vara för lätt? Nåja. Mössan sydde jag innan han var född, men det sista lilla handsydda var inte gjort och så skulle vi åka och. Jaja, det gick att sy och leka med lego samtidigt. Men jag glömde fota, så den här bilden har jag fått av en av ovan nämda A. Uggletyg från Ohlssons.

Panikmössa

Jag ligger verkligen efter här. Tiden räcker till en hel del men inte till det här tydligen. Jag ska försöka skärpa mig lite...

Förra helgen blev vi med kort varsel bortbjudna till några som fick barn ungefär samtidigt den här gången. Vi behövde en present. Jag sa halvt på skämt att jag syr en mössa. Sedan sydde jag en mössa...

Jag tror inte de fattade att den var hemsydd för jag fick inga kommentarer alls om detta. Det var inga jag känner så väl utan det är mannens kompis med familj, så om de känner till att jag syr eller inte har jag ingen aning om. Nåja, då slapp jag den där halvobligatoriska utfrågningen om min hobby :-)

Bilden togs i all hast på Julie i gebort-mössan innan jag skulle slå in paketet. Hon var inte riktigt på humör att modella... Elefanttyg från Stoff & Stil!

Sista PIF:en - inte heller nån framgång

Jag hann bara nästan få iväg min sista PIF-present innan året gått, även om den legat klar ett tag och mest väntat. Jag ville invänta närheten till jul, och sedan väntade jag lite för länge. Men den verkar ha gått samma öde till mötes som bullen. Den här skulle "bara" till Polen, men jag har inte hört något från mottagaren, Karolcia.

Bullens mottagare har jag mailat och frågat vad som kan ha hänt, men inget svar ens på mail. Lussebullens mottagare får nån vecka till på sig tills efter helgerna. Inte för att man måste tacka, men det är ju rätt skönt att höra att nåt kommit fram. Om det nu har det. Men jag fattar inte varför det inte skulle komma fram, såvida mottagarna inte flyttat eller nåt. Nackdelen med att låta tiden gå. Mycket kan ju hända på ett år.

Så med tanke på utfallet är jag glad att PIF är över. Nåja, min första present blev uppskattad och gåvan jag fick från Gekko uppskattar ju jag! Men kedjebrev är tydligen dömt att misslyckas hur de än ska fungera.

...

My PIF-gift for Karolcia in Poland. Don't know if it ever reached her. A bit sad to send out gifts and not even hear if they arrive...

Elefantbebis

Först - jag fattar inte vad det är med kameran. Mina bilder blir alltid mörka och konstiga i färgerna numera. Vi har en teori om att det kan bero på nån förvirring när den ljusmäter i lågenergilampskenet. Och för tillfället blir det ju inte så ofta bilder tagna i dagsljus, så är det struligt med inställningar och blixt så blir det ju inte bra. Vi får fundera mer för det är inget roligt med alla dessa mörka bilder.

Så, till saken! Det här elefantsettet är sytt till en liten Anton. Vi hörde rykten om att Anton hade långa fötter så sparkbyxorna var för trånga. Dessa är nog lite stora för de är en Ottobre-62:a, och Ottobres storlekar är ju gigantiska, och Anton är bara en dryg månad, men han växer väl i dem. Och fötterna är alltså ytterligare förlängda, på gränsen till löjligt långa. Förhoppningsvis är tröjan lagom samtidigt. Den vet jag inte riktigt storlek på för den är sydd av mönstret från en uppsprättad tröja jag själv hade som barn. Fast lite förlängd.

Båda tygerna kommer från Jofotex, ju.

Överlämnades idag och verkade gillas! Och bebisen var liten och Sandrine tyckte det var lite konstigt, men också lite spännande. Bebiiiss, som hon säger.

Kläderna är jag själv nöjd med, särskilt tröjan. Jag är fortfarande inte helt förtjust i att sy resår, som det är i byxorna. Och jag testade att göra det på overlockern för första gången. Hm. Det krävs nog träning. Men det är så svårt att veta hur hårt man ska låta det vara och hur mycket man ska dra. Nä, gillar mudd bättre. Men det är kanske en teknikfråga...

Jag har piffat lite...

Jag har passat på att piffa upp lite här eftersom jag är hemma och är sjuk idag. Julen kommer fortare än man kan ana, så det kändes lika bra att köra lite juliga färger när jag ändå fick lust att ändra om lite.


Och så har jag piffat lite mer också. En av mina tre PIF-presenter skulle åka över Atlanten till Ann i Brooklyn. Jag känner inte Ann alls, men tänkte att det är väl bäst att bjuda på något svenskt. Det har gått veckor sedan jag skickade presenten men jag har inte hört något. Det verkar dock varit stiltje på hennes blogg ett tag också, så jag bara förutsätter att presenten kommit fram som den ska. Hon fick en svensk kanelbulle, fast virkad. Inte så många likheter med amerikanska bullar, på gott och ont. Framförallt betydligt mindre...

...

My PIF gift for Ann in Brooklyn. A crocheted cinnamon bun, Swedish style (i.e. small and rather dry compared to American style bun). I hope it has reached her, although I haven't heard anything from her.

Dubbelmössor!

Fler mössor av samma modell, men dessa är tunnare. Inget fleece utan bara trikå på utsidan och trikå på insidan. Den ena är Sandrines. Det är den röda med prickar. Den andra är till hennes kompis A. Den är i storlek 52. Sandrines är storlek 50. Lite stor märkte jag. Hon kan faktiskt dra av den även med knäppt knapp, men de i storlek 48 har verkat lite små. Nu har ju de dock varit i tjockare material.


Jag försöker göra lite snabba projekt för att rensa ut lite i tygskåpet. Men det går ju åt så lite till en sån här mössa så det blir ju inte mycket skillnad! Kanske dags att sy nåt annat...


Jag hoppas att mössan som ska sitta på huvudet på A kommer gillas och att den kommer sitta kvar och inte vara för stor. Till skillnad från Sandrine verkar han inte helt gilla att ha mössa. Sandrine gillar att ha mössa, eller hatt som hon säger, och drar bara av den om hon blir riktigt, riktigt arg. Annars får den sitta.

Justa lökar

För jättelänge sedan, nån gång i våras, sydde jag detta lilla set till en liten nyfödd kille vars pappa verkligen inte gillar lök. Tyget är våra gamla köksgardiner. Men det har inte blivit tillfälle att överlämna dem, och ett längre tag har jag varit orolig att de blivit för små. Vem vet, kanske är så fallet också. Förra veckan la jag ner dem i ett kuvert och skickade dem med posten. Bättre så än samla damm här och bli för små. Nån dag kanske vi ändå får träffa den lille killen, men nu behöver vi i alla fall inte känna nån stress över för liten present. Det bästa av situationen.

Dopelefanter

Idag var vi på dop, och doppresenten ser ni här ovanför. Ett par hängselbrallor i storlek 74/80 ungefär. Det kändes ju stort när jag sydde dem, men killen var fem månader, så dopet var ju lite sent, och man vill ju inte riskera att ge bort för litet. Vi tjuvkollade hans body idag och den var 74...


Hälften elefant och hälften ohlssonsvelour. Det kändes som att det kunde bli lite väl mycket elefant så det behövdes brytas av med enfärgat. Bra tänkt va, för detta blev ju fint! Jag är själv nöjd med dessa i alla fall. Och de verkade uppskattas och misstas för något köpt...


Och så blev det sådär jobbigt. Först inser ingen att jag sytt dem själv. Sedan inser någon, och så blir det en massa va?-anden och menar du allvar och nähä, är du jätteduktig eller? Jag tycker att det är lite jobbigt. Jag vet inte alls vad jag ska svara. Allt är ju relativt. I de flestas värld syr man inte kläder själv. Ur det perspektivet är jag såklart jätteduktig. Själv relaterar jag till en massa andra jätteduktiga sybloggare och andra likasinnade, och då är inget lika självklart. Jag vill inte skryta, men jag ger hellre bort en kul present jag gjort själv än något jag köpt på måfå. Jag måste tänka ut lite bra svar att ha på lager inför såna situationer. För de uppstår ju.



Och som vanligt hade vi glömt skaffa kort, så jag fick slakta ett litet julkort med en pappjulgranskula på och ersätta med en elefant. Det blev snabbt och bra.

Imorgon är semestern slut. Fast inskolningen är inte klar än, så lite flexande lär det behöva bli. Men ändå. Nu kör vi med jobb fram till jul. Och sedan fram till nästa bebis. Sedan blir det andra bullar igen!

En liten klänning till en liten E!

I en av kretsarna vi umgås har det hittills bara fötts pojkar, förutom Sandrine. Men nu nyligen fick vår kompis R en liten dotter! Tyvärr för oss har R flyttat till Stockholm med sin A, och därför är det väl osäkert när vi får träffa deras lilla E, men en present var jag ju såklart tvungen att sy! Ja, dotter, klänning! Det gällde bara att komma på nåt lite roligt också. Det var lite trickigt, men så kom jag på pappa R:s förkärlek för betong. Där hade vi det! Applikationen blev tyvärr lite bubblig på några ställen. Jag MÅSTE skaffa Totally Stable och kolla om det funkar bättre än vanlig vlieselin när man gör applikationer på stretch. I övrigt är det rosa och brunrandig trikå som jag fick av min första hemlis. Mönstret är från Sy barnkläder av mjuka tyger och min favvo för ge-bort-klänningar till nyfödda. Klänningen är one-size och kan nog funka rätt länge. Från liten bebis upp till storlek 70 eller nåt.


Jag gör nästan alltid denna klänning vändbar. Det är bra om man kladdar ner sig, vilket man ju ofta gör när man är liten. Knapparna blir lite fula om man bär den med avigan ut, men det funkar. Den har tryckknappar både på axlarna och i sidan. Detta tyg är också trikå och kommer från Ohlssons stuvar. Jag köpte tokmycket och detta är ett av tygerna jag borde sälja en bit av...

Och här är då en lånad bild på lilla E, två veckor gammal, i sin lilla betongklänning. Grattis R och A och lilla söta E!

Hästpyjamas

När jag levererade hästtröjan till As mamma pratade vi om vad mer man kunde göra av hästtyget. Det är ju rätt tunt. Pyjamas, kom jag på! A har ännu inte tvådelad pyjamas, men Sandrine har börjat med det och det funkar. Nu har de ju lite olika sovteknik, men ändå. Funkar det inte kanske man kan ha det som lätta sommarplagg när man ska vara påklädd men sval ute. Som vanligt när jag syr till A är jag livrädd att huvudhålet blir för litet. Är det för litet får jag ta tröjan i retur och fixa till nån knapplösning. Men jag hoppas, hoppas det funkar. Muddväven är ordentligt stretchig, så det är nog snarast de raka trådarna i overlocksömmen som kan streta emot lite.

Jag har fortfarande massa hästtyg över att avvara. Jag har fotat tygerna jag vill bli av med så jag ska mäta och sammanställa lite så snart jag hinner. Men det är ju ingen brådska.

Två raglan

Igår sydde jag klart två snabba raglantröjor jag började på för några veckor sedan. Först var planen att de skulle ha knäppning längs ena raglansömmen, men efter lite feltänk och en massa maskinstrul fick det bli helt vanliga tröjor. Tyvärr var det röda tyget inte alls särskilt stretchigt så halsmudden fick bli väldigt vid och tyvärr rätt ful. Den tröjan är till Sandrine. Storlek 80 från Sy barnkläder av mjuka tyger. Helt enligt mönstret.


Den limegula med hästar på är till Sandrines kompis A. Den blev bättre eftersom det gulgröna tyget var mycket stretchigare. Samma mönster men storlek 90 och lite förlängd.

Inga mästerverk, och till slut blev jag så trött på dem. Maskinerna har strulat massor och jag vet inte varför. Förmodligen beroende på rätt dålig tygkvalitet. Det var ju dålig reklam, för nu tänkte jag kolla om nån är intresserad av lite körsbärstyg eller hästtyg? Det är stuvar från Ohlssons och jag har klart mer än jag har behov av, så jag kan gärna stycka av nån meter eller halvmeter om nån är intresserad! Mitt tygskåp sprängs snart så senaste impulsköpen får inte plats. Jag borde ta lite bilder på tyg jag kan tänka mig att avvara...

Hästen

Sandrines kompis A fyllde år. Vilken tur att det stod en blommig häst i vår trädgård som vi kunde slå in i paket och ge bort!

Nu drar jag till Malmö med jobbet. Tillbaka snart!

Burgare till Anne!

Tre hemliga gåvor ska ges bort som jag lovade i kedjebrevet jag skrev om för ett tag sedan. Ingen brådska än, men en present har nu nått sin mottagare! Det blev Anne, min gamla väninna från universitetstiden som var först att nappa på erbjudandet och därför också först att få en present. Anne har en väldigt bra och också mycket framgångsrik matblogg och är väl nästan lite av en kändis i (mat?)bloggvärlden nu. Jättevälförtjänt för det är en otroligt ambitiös och bra blogg. Klart hon skulle få något matrelaterat! Lite knepigt. Grytlappar, boooring... nä, nåt roligare än så kändes nödvändigt. Så när jag skaffade boken Amigurumi nyligen och fick syn på denna lilla burgare visste jag precis. Jag har inte följt mönstret på pricken, men gör man det borde man få något som ungefär ser ut som det jag virkat.

Kul att virka och kul att ge bort och kul när det man ger bort verkar uppskattas! Två gåvor kvar att fixa och dessa ska utomlands båda två. Blir att tänka till igen. Hmm...

Fuldocka och finklänning och finhätta

Sytt men inte bloggat! För några veckor sedan sydde jag den här vändbara klänningen och den matchande lilla hättan till en liten nyföding. Eftersom vi varit sjuka har vi inte kunnat hälsa på förrän idag, och därför har jag inte heller kunnat blogga dessa... Det finns en liten risk att Cornelias föräldrar läser här. Men idag var vi och tittade på den väldigt lilla sötisen som borde vara ungefär 3 veckor nu. Så liten!

Hättan är från något Ottobre-mönster och klänningen är i grunden från Sy barnkläder av mjuka tyger, men då är den inte vändsydd och har inte knappar i sidorna. Fickan är också eget påhitt. Den röda velouren är från Ohlssons och hjärttyget är från Sewzanne's.

Klänningen blev jättebra men hättan blev lite knäpp eftersom jag tänkte lite fel. Även den är vändsydd vilket inte originalmönstrets är, och därför glömde jag sömsmån på de kanter som jag förra gången kantbandade. För att kompensera gjorde jag lite konstiga manövrar som slutade med att den såklart just mitt fram blev lite knögglig och ful. Nåååja, den funkar. Premiär på bild för nya namnlapparna också!

Igår kväll kom jag på att kanske tycker storebror Samuel att det är lite tråkigt att det kommer människor och bara tittar på lillasyster och ger henne presenter, så genast satte jag fart att sy en fuldocka, inspirerad av Uglydolls, att ta med och ge i present till honom. En storebrorspresent. Idag innan vi åkte sydde jag klart den på maskinen. Ögon och mun är handsydda av filt och figuren är sydd i Ohlssonsvelour med tät sicksack på maskinen och klippt och fyllt efteråt. Mycket snabbt och nöjd med resultatet!

Mer ge-bort-kläder

Jag fortsätter väl att blogga om små söta kläder till ofödda barn, i tron att inte heller detta ofödda barn har föräldrar som läser här...

Det här är till en liten ofödd kille. Ljusblå body i storlek 0-3 månader i ett Kwik-Sew-mönster som jag använt förut till Sandrine, och ett par matchande brallor i gul velour. Brallornas mönster är en sparkbyxa i storlek 62 från Ottobre nr 5 2006. Det ljusblå tyget med söta helikoptrar är från Sewzanne's och den gula velouren och ljusblå muddväven är från Ohlssons.


Det här kittet är jag supernöjd med och jag tror nog att det kommer att gillas!

Jag gillar bodymodellen, men såg att Ottobrenumret brallorna kommer från hade ett liknande, men kanske ännu lite bättre, då detta jag använt hittills har lite kort framstycke och istället väldigt långt bakstycke så knapparna kommer rätt högt upp på framsidan. Jag föredrar nog att de kommer lite lägre och att skärningen är lite mer tanga än hipster. Jag ska testa Ottobres variant nästa gång istället! Funderar på att sy några bodys till Sandrine, men hon börjar ju bli så stor att jag vet inte hur länge till som body känns som ett kul plagg...