Test utfört

Jag såg att Nalle som är min moster gjort ett test. Jag gjorde också testet, trots att det var lite knepiga frågor. När man ser mitt resultat, som jag tycker var rätt så bra, och jämför det med Nalles kan man ju undra lite över det där släktskapet mellan oss...

Det här är tydligen min personlighet och vad jag skulle passa som! Observera att både det jag jobbar som och det jag är utbildad till är listat här nedan. Men så allvarlig vet jag inte om jag är?

Din personlighetstyp:

Allvarliga och lågmälda. Söker trygghet och ett lugnt liv. Ytterst noggranna, ansvarstagande och pålitliga. God koncentrationsförmåga. Ofta positiva till att upprätthålla existerande traditioner och institutioner. Arbetar hårt och är välorganiserade. Målinriktade. När de väl bestämt sig kommer de nästan alltid att framgångsrikt slutföra sina projekt.

Karriärer som skulle kunna passa dig:

Företagsledare, operativa chefer, administratörer, kamrerer, banktjänstemän, poliser, detektiver, domare, advokater, läkare, tandläkare, programmerare, systemvetare, dataspecialister, revisorer, elektriker, matematiklärare, maskiningenjörer, stålarbetare, tekniker.

Dopelefanter

Idag var vi på dop, och doppresenten ser ni här ovanför. Ett par hängselbrallor i storlek 74/80 ungefär. Det kändes ju stort när jag sydde dem, men killen var fem månader, så dopet var ju lite sent, och man vill ju inte riskera att ge bort för litet. Vi tjuvkollade hans body idag och den var 74...


Hälften elefant och hälften ohlssonsvelour. Det kändes som att det kunde bli lite väl mycket elefant så det behövdes brytas av med enfärgat. Bra tänkt va, för detta blev ju fint! Jag är själv nöjd med dessa i alla fall. Och de verkade uppskattas och misstas för något köpt...


Och så blev det sådär jobbigt. Först inser ingen att jag sytt dem själv. Sedan inser någon, och så blir det en massa va?-anden och menar du allvar och nähä, är du jätteduktig eller? Jag tycker att det är lite jobbigt. Jag vet inte alls vad jag ska svara. Allt är ju relativt. I de flestas värld syr man inte kläder själv. Ur det perspektivet är jag såklart jätteduktig. Själv relaterar jag till en massa andra jätteduktiga sybloggare och andra likasinnade, och då är inget lika självklart. Jag vill inte skryta, men jag ger hellre bort en kul present jag gjort själv än något jag köpt på måfå. Jag måste tänka ut lite bra svar att ha på lager inför såna situationer. För de uppstår ju.



Och som vanligt hade vi glömt skaffa kort, så jag fick slakta ett litet julkort med en pappjulgranskula på och ersätta med en elefant. Det blev snabbt och bra.

Imorgon är semestern slut. Fast inskolningen är inte klar än, så lite flexande lär det behöva bli. Men ändå. Nu kör vi med jobb fram till jul. Och sedan fram till nästa bebis. Sedan blir det andra bullar igen!

Ett UFO har lämnat UFO-högen

Som jag tidigare påpekat ogillar jag ofärdiga projekt som bara blir liggandes, samt projekt som tar så lång tid att man inte ser nåt resultat. Detta är ett sådant. Jag klippte till tyget i början av juni för att ha något enkelt att sy när jag var afrikaänka i dryga två veckor. Men det blev inte av. Mönstret är egenritat och bygger på en lite utsvängd ottobre-byxa och en "påsbyxa" från en gammal Sömnad och handarbete. Jag har helt enkelt byggt på byxan med bröst- och rygglappar, och knytband på dessa. Dessutom har jag sytt muddar i bensluten, men ändå behållit det utsvängda för att få lite pös.

Tanken var att dessa skulle funka som sandlådebyxor. Överdrag för att skydda mjukisbrallor. Tyget är ett grovt bomullstyg som jag fick i första hemlisbytet. Resultatet blev sådär...

För det första har Sandrine vuxit en del sedan jag mätte ut ungefärlig längd. Från grenen och upp borde de varit längre. Muddväven jag köpt på loppis betedde sig inte alls bra. Den töjdes ut men drogs inte tillbaka bra, och eftersom jag hade utsvängda ben så fick ju mudden töjas en hel del för att passa.

Men värst av allt var att jag tänkte fel på knytbanden och bandade först ärmhålen och lät sedan lappens överdels band fortsätta ut till axelband. Detta gjorde att när man knöt på axeln ställde sig bröstlapp och rygglapp rakt ut. Det såg helknäppt ut. Jag fick klippa bort mina kantband i ärmhålen och knytdelen av rakt-över-bandet och sy i nya ärmhålsband, som nu fick fortsätta upp som knytband. Mycket bättre. Nu har jag inte provat på henne sedan denna ändring, men det måste funka mycket bättre. Det inser jag ju. Det första var helt fel tänkt. Massa extra jobb alltså. Att lapparna blev lite smalare efter att jag satt saxen i dem skadade nog inte heller. De var lite för breda innan. Syr jag fler liknande blir det smalare bröst- och rygglappar.

Men det blev klart i alla fall! Frågan är om de kommer att användas eftersom de kändes lite små, men vi får väl se. Kanske syr jag fler. Det är ju en superenkel modell som borde vara väldigt snabb att sy. Egentligen. Om man bara har lite inspiration och tänker efter före...

En randig tunika

Idag hittade jag lite extra energi mellan kräkandet och inskolningen, så idag sydde jag klart den tunika jag klippte till häromdagen. Den är i raglanmodell och är samma som jag gjort några gånger förut (här, här och här) fast med lite ändringar. Jag ritade om mönstret så det blev ett större huvudhål, och sydde en resårkanal där som drar ihop det till lagom stort. Även ärmsluten fick resår. Så mönstret är omarbetat från ett eget mönster :-) Detta var lite tänkt som en prototyp för att se att den idén funkade innan jag sätter saxen i dyrare tyg. Jag gillar tunikor eftersom de håller länge. Nu har Sandrine växt en del, men i princip bara på längden, så de håller än. Eventuellt förlänger jag mönstret lite till nästa gång så håller de ännu längre.


Lite svårfotat tyg. Det är velour eller nån slags frotté kanske, och den är från Jofotex.

Och så har jag sytt nåt annat också, men det ska jag blogga om nån annan dag. Här är en liten provsmak!

Lite livstecken!

Jag har klippt till tyg till ett litet plagg till S. Ikväll faktiskt.

Jag har sytt ett par finfina brallor som ska ges bort i present. Även om mottagaren inte lär läsa här så får det ändå vänta lite att bloggas om dem.

Jag tror att lite av mitt glesa bloggande beror på att den dator jag brukade använda för att tanka bilder från kameran till servern är stendöd, och det alternativa sättet kräver att jag skickar iväg min man, att jag ger mig på hans dator eller att jag rycker och lånar hans kortläsarpryl och sätter i min bärbara. Det blir så jobbigt! Detta måste vi hitta en lösning på. Jag borde köpa en egen kortläsare kanske. I alla fall kolla upp.

Dagmammestart på tisdag! Inskolning denna vecka och nästa. Tyvärr måste jag nog fixa med jobbsaker den lilla tid jag får denna vecka, för att kunna jobba lite mindre veckan därpå, innan hon är fullt inskolad. Annars vore lite sytid inte att förakta denna sista semestervecka.

Ultraljud imorgon! Det första. Ska bli kul att se den lille vännen jag ännu inte känner, mer än i form av illamående och ryggont. Jag tror jag börjar få tillbaka lite ork nu i alla fall. Om jag bara slutade må illa också...

Lingonhätta

Jag köpte en liten liten bit tyg på loppis, och detta var ungefär vad det räckte till. En liten hätta till en liten tjej, som ser lite konstig ut på bilden. Hm. Så kan det gå när man har mer lust att leka än att vara med på bild!