lördag, december 31, 2011

2011 - året som sprang förbi

I år blir det lite annorlunda än vad det brukar bli när jag sammanfattar året. Jag brukar lista handarbeten och sånt. I år har jag handarbetat ganska lite, och bloggat om det ännu mindre. Jag har faktiskt en hel massa saker jag tänkt att jag ska blogga om lite senare, men så har senare inte blivit av. Istället för att sitta böjd över symaskinerna har jag tillexempel tränat. Såhär mycket har jag tränat om man tittar på all träning hela året!



Då kan man se att jag började året med att vara sjuk. Sedan skaffade jag träningskort och började på gym. Det hade jag året innan också, men på ett tråkigt gym jag aldrig trivdes på. Nu började jag på Frisk och träning blev kul! Och så kan man se att jag var sjuk i december och utomlands nån gång där vecka 25-26. Kollar man listan över registrerade träningspass ser man en rätt stor variation också. Hela våren gick jag på Ashtanga-yoga en kväll i veckan. Det var jobbigt som bara den! Efter sommaren började jag på spinning, även om jag tyvärr inte kunde gå så många gånger. I somras sprang jag, cyklade jag, och simmade jag någorlunda seriöst fram och tillbaka i vår vik vid stugan. Bra med långgrunt, man kan gå hem om det blir för strömt när man vänder och ska simma tillbaka...


Fullscreen capture 2011-12-31 152536.jpg


Styrketräningen då? Jag körde 2-3 gånger i veckan, plus yogan, och det gjorde resultat. Jag kunde ta tyngre på maskinerna och armarna blev synligt snyggare. Kul! Försökte hålla igång efter sommaren också, men det var lite si och så med det. Annan träning gick före. Ska försöka ta tag i styrketräningen nu igen efter nyår eftersom de verkar ha tagit bort lunchspinningen helt. Grrr... Men det ger tillbaka tiden till styrketräningen. Får försöka se det så...



Löpningen då! Jag har ju redan bloggat om den lite, den 18 juli, en mindre uppsats om att vinna över sig själv. Självklart är löpningen den stora grejen för mig i år. Otroligt häftigt att foten fortfarande håller. Att jag hållit ut fast det kanske inte är så vansinnigt kul att springa samma korta skogsvarv om och om igen. Jag sprang årets sista varv idag, i -6 ungefär, i lånad ullunderställströja. Helt galet.



När jag bloggade den 18e juli hade jag sprungit 6 km som längst. Den 9:e augusti sprang jag en mil. En MIL. Sedan dess har jag inte sprungit fler långa pass, mycket för att det tog sådan tid. Snabb är jag inte! Och så var ju semestern slut. Jag har haft svårt att komma ut på kvällarna tyvärr. De där barnen tar mycket tid... Den här grafen nedanför visar hur långt jag sprungit som längst de olika veckorna. Nu i julhelgen passade jag på att GÅ en mil, och det känns helt orimligt att jag skulle ha sprungit motsvarande sträcka, men jag har det. Dock inte i så backig terräng som jag gick i, men ändå. Och jag tänker göra om det, till våren eller sommaren.



Lite annat har också hunnits med. Under hösten lärde jag mig spela cello. Sedan försökte jag hjälpa Sandrine att lära sig samma sak. Det tog otroligt mycket tid med all bilkörning fram och tillbaka till Kulturskolan. Och vi kör vidare på det spåret nästa termin också.


Jag läste den tjockaste bok jag någonsin läst, och jag blev lite lätt besatt av den.


Vi var en vecka i Turkiet, och det var väl okej, men vi längtar massor till Spanien nu igen. Mycket, mycket bättre.


Jag har sytt och stickat och virkat lite smått och lite stort. Men inget märkvärdigt. Vi får se om jag orkar ta tag i att blogga sånt igen... Håller just nu på med ett fint förklä och en lustig stickad sjal.


Sen har vi ju köket. Det har ju förärats vansinnigt många blogginlägg redan, så nog sagt om det kanske. Vi trivs massor med det nu i alla fall. Jättefint!


Planer för 2012? Hålla i med träningen, utnyttja tiden bättre, sy mer, spela cello, åka till Spanien, odla fler sorters chilepeppar, köpa färre saker, vara lite mindre arg och sova lite fler timmar. Inga löften, men lite målsättningar. Och säkert något jag glömt nu!

lördag, december 17, 2011

Köket är klart...


Det är klart! Bortsett från några yttepyttedetaljer som ska fixas så är det klart! Det blev alltså klart innan jul. Och det är så fint så fint! NU är vi nöjda!



Nu har lilla fönstret fått en fönsterbräda och tapeten är helt klar. Julpynt och gardin på plats. Tjusigt!



Vi håller fortfarande på att känna in oss på var vi vill ha olika saker. Men elen är klar och vi har eluttag på tre ställen längs bänken. Redskapsstången hänger också där den ska.



Så här ser det ut från köksbordet. Massa bänkyta. Massa plats att jobba på. Fortfarande inga krokar att hänga handdukar på! Måste fixas.



Knivlist på väggen. Redskap i krukor. Fint kakel...



Sidoväggen, som vi måste anstränga oss nu för att inte fylla med skräp. Det som syns på bilden är dock inte skräp. Det är en kakburk med kakor jag bakat idag. Cookies med non stop i. Och på dörren hänger mitt förkläde. Måste fixa krokar bakom dörren för sånt.



Såhär rakt, smalt och osynligt blev det när kakelkillen som visste vad han gjorde gjorde om kaklingen...



Anstränger man sig kan man skönja var fogen sitter. Som det såg ut innan kunde man se fogarna från hallen... Kaklet heter Manhattan Blanco, ifall någon är intresserad. Tillverkaren tror jag heter Porcelanosa och på lådorna stod det Venis.



Stort och rymligt känns själva köket just nu, och jag hoppas det håller sig så. För nu är vi riktigt nöjda!


Sammanfattningsvis kan vi väl då säga (innan vi fått slutfakturan iofs) att vi är supernöjda med killarna från Roxenbyggarna, med snickaren Gustav i spetsen, som byggt det här. Jag tror både målaren och elektrikern hette Marcus och båda gjorde bra jobb. VVS-killen har jag ingen aning om vad han hette, men han var också bra och trevlig. Han som kaklade fint hette Daniel och hans bil stod det Golvkontakt på, tror jag. (Kakelkillarna som var helt usla kom från en firma med Tannefors i namnet.) Själva köket köpte vi från Köks-kontakten, och allt praktiskt har gått via dem. Det har varit en del strul på vägen, men aldrig några egentliga problem, utan allt har kunnat lösas, mycket tack vare Roxenbyggarna. Så tumme upp för Roxenbyggarna! Dem kan vi absolut tänka oss att anlita fler gånger om vi behöver ha något byggt!

lördag, december 03, 2011

Neverending köksstory

Vi har en fönsterbräda och vi har rätt mysigt i köket, men klart är det inte. Planen är att det ska kaklas om nästa vecka. De kaklar helt enkelt över det fula kaklet, förutom på de platser där det skulle bli trångt, så där får de börja med att knacka ner det gamla (nya) kaklet. Suck. Men. Det SKA bli bra. Sen kommer el och sånt.


Men köket går rätt bra att använda! Pepparkaksbak utan syskonkonflikter! Däremot har tvååringar inte riktigt så bra tålamod med pepparkakor. Inte 33-åringar heller. Tur att det finns fyraåringar och 35-åringar som kan slutföra det hela.