Två raglan

Igår sydde jag klart två snabba raglantröjor jag började på för några veckor sedan. Först var planen att de skulle ha knäppning längs ena raglansömmen, men efter lite feltänk och en massa maskinstrul fick det bli helt vanliga tröjor. Tyvärr var det röda tyget inte alls särskilt stretchigt så halsmudden fick bli väldigt vid och tyvärr rätt ful. Den tröjan är till Sandrine. Storlek 80 från Sy barnkläder av mjuka tyger. Helt enligt mönstret.


Den limegula med hästar på är till Sandrines kompis A. Den blev bättre eftersom det gulgröna tyget var mycket stretchigare. Samma mönster men storlek 90 och lite förlängd.

Inga mästerverk, och till slut blev jag så trött på dem. Maskinerna har strulat massor och jag vet inte varför. Förmodligen beroende på rätt dålig tygkvalitet. Det var ju dålig reklam, för nu tänkte jag kolla om nån är intresserad av lite körsbärstyg eller hästtyg? Det är stuvar från Ohlssons och jag har klart mer än jag har behov av, så jag kan gärna stycka av nån meter eller halvmeter om nån är intresserad! Mitt tygskåp sprängs snart så senaste impulsköpen får inte plats. Jag borde ta lite bilder på tyg jag kan tänka mig att avvara...

Tygpaket

När jag var som mest groggy kom det ett tygpaket, levererat till dörren. Det var min beställning från The Fabric Fairy som dök upp. jag orkade knappt kolla på det, vilket säger en del om hur jag mådde.

Jag ville nämligen testa nåt annat ställe än Sewzanne's, trots att jag är nöjd med dem. The Fabric Fairy har ungefär samma utbud och priser och frakten skulle vara samma (USPS Global priority) så den borde också bli ungefär samma. Jag beställde fem yard tyg, som vanligt.

Efter att jag lagt beställningen hände ingenting. Jo bekräftelsemail direkt, men inget någon dag senare om att de skeppat eller vad frakten gick på. Det irriterade mig. Jag kollade på banken då och då för att se om de dragit pengar och en dryg vecka efter att jag la beställningen hade inget hänt. Sedan glömde jag bort alltihopa. Nu i efterhand kan jag konstatera att de har dragit för tygerna men inget för frakten. Bra för mig! Men är det rätt? Det kan ju fortfarande vara så att de kommer dra det senare, de har ju mina uppgifter. Eller så har de bara missat. Borde man höra av sig om sånt? Njä, jag orkar faktiskt inte göra det.

Där Sewzanne's varit superbra i service med mail som berättar om statusen på ordern och att man kan logga in och se sin order och få upp trackingnummer på paketet och bra info och sånt så var Fabric Fairy värdelösa. Sewzanne's-paketen har varit hos mig efter en vecka eller dryg vecka om de fastnat i tullen. Detta tog nog nästan en månad. Och som sagt inget trackingnummer att hålla koll efter. Nej, fy. Därifrån blir det aldrig mer. I fortsättningen håller jag mig till Sewzanne's!

Och tull då? Tja... paketet hade när det kom en avi som säger att man ska ta med vid uthämtning och betala tull och avgift (216 kr) men postmannen som gav paketet till matli sa inget om detta. Jag vet att jag en gång tog emot ett paket till grannen som också hade sån konstig avi. Och jag betalade ju inget då heller. Det är alltså ingen inbetalningsavi utan bara nåt posteninternt format. Jag är rädd att det kommer en avi i brevlådan senare och då säkert med påminnelseavgift. Men jag ser inget sätt att betala nåt med den avi jag har idag.

Så i nuläget blev tygerna sjukt billiga utan vare sig frakt eller tull, men vi får väl se var det slutar. Och ja, det är fina tyger. Men jag är ännu alldeles för krasslig för att ge mig på dem.

Dåligt med mig

Det är ju bara elände nu känns det som. Är det för att jag är småbarnsförälder eller för att jag i princip bara jobbar med småbarnsföräldrar? Jag är hur som helst rejält sjuk. 40 graders feber och idiothosta. Men idag har jag iaf fått antibiotika och hostmedicin så nu finns det lite hopp om bättring. Det verkar bo bakterier i mina lungor och det är ju inte rätt. Bort!

Det här gör mig ledsen...

Turistbild

Tetris

Malmömässan har tetristak.

Tågstickning

Måste ju hålla på nördstämpeln...

Hästen

Sandrines kompis A fyllde år. Vilken tur att det stod en blommig häst i vår trädgård som vi kunde slå in i paket och ge bort!

Nu drar jag till Malmö med jobbet. Tillbaka snart!

I'm a punkbebis, yes I am!

Jag har alltid gillat skotskrutigt och jag tycker fortfarande det är trist att jag är sådär 7-8 kg för tjock för mina vrålsnygga byxor som jag hade på gymnasiet och när jag började plugga. Nåja. Jag köpte det skotskrutiga tyget på Jofotex för ett tag sedan för att sy en julklänning åt Sandrine, men när julen närmade sig hade hon redan massor av klänningar i lämplig storlek så tyget blev liggandes.


Så satt jag och var alldeles till mig över den punkiga skotskrutiga klänningen Mat-Tina hade i Let's Dance, och när sedan Linda Bengtzing dök upp i melodifestivalen i en svart och rutig outfit bestämde jag mig för att istället sy nåt punkigt till Sandrine. (Om nån sitter på fräscha gamla hårdrocks-t-shirts tar jag gärna emot för att sy en lika tuff outfit som hon hade i melodifestivalen för nåt år sedan).


Inget mönster alls utan skapad allt eftersom, kring den metalldragkedja med rött jag hittade i dragkedjepåsen. Jag skissade upp en klänning nån dag i veckan på jobbet medan min kod kompilerade och bortsett från att enda dragkedjan jag hittade var dubbelt så lång som jag hade tänkt mig så blev resultatet rätt likt min bild i huvudet. Kanske skulle kjolen varit lite vidare och mer rynkad. Men det är småsaker. Okej, ärmarna och tröjan innan jag gjorde om den kom från ett t-shirtmönster i storlek 80 från Allt om handarbete.


Namnlappen sydde jag fast mellan kjol och liv. Den borde suttit lite längre åt vänster, men så kan det gå. Kjolen är inte fållad utan jag körde en "rolled hem" på overlockern. Lite lagom punkigt.

Nu ska jag bara sy ett par Dr Martens också så blir Sandrine coolast i stan.

Gullungen

Idag fyllde min lilla gullunge ett år. Grattis gullet! Nu är hon stor.

Massor med släktingar och massor med presenter. Tack alla å Sandrines vägnar. Själv sover hon äntligen, helt utmattad...

Min badhemlis är här!

Badhemlisen kom idag! Kul! Jag satt på jobbet och ville hem och öppna men det fick ju vänta tills jag i alla fall gjort mina 8 timmar. Jag hade lite misstankar om vem som var min hemlis, men jag hade ju helt fel. När jag öppnade paketet kände jag direkt att det inte stämde. Nä, det här var från nån annan än vad jag trott.

Vad fick jag då? Jo, en rätt stor badrock till Sandrine. Jag tvivlar på att hon kan ha den i sommar, men hon går ju på babysim och det kommer fler somrar så längre fram kommer hon ha den, för det är ju en Pingu på den! PINGU!!! Det gillar vi.

Personliga gåvan var också en pingvin. En virkad liten bollaktig figur. Den fick jag inte ha ifred länge...

Fyra olika tyger. Wow! Ljusblå trikå med kängurus på. Så passande... kängurus är ju också ett favoritdjur. Alla australiensiska djur ligger oss varmt om hjärtat sedan vår rundresa med bröllop för några år sedan. Och så ett randigt trikåtyg i typiska Nikka-färger. Ett blommigt tyg var det också som kanske kan bli nåt lite somrigt till Sandrine, och så ett glatt pingvintyg som jag tittat på många gånger på Ohlssons men inte förmått mig köpa för man KAN ju inte köpa allt bara för att det är pingviner på.

Sybehör bestod i en snedslåvikare, vilket jag faktiskt funderade lite på häromdagen att skaffa. Men går det inte åt väldigt mycket tyg om man ska göra en snedslå ordentligt sned mot tygets väv? I alla fall. En magnetisk nåldyna fick jag också. Funderar på om den kan funka för jag är en ordentlig nålspridare som aldrig skulle kunna använda vanlig nåldyna och som har jättesvårt att lägga nålar i nålasken. jag får jämt samla ihop högarna och fylla på när nålasken blivit tom. Men kanske kan detta funka? Får testa.

Inser nu att jag glömde chokladen när jag skulle fota. En fin mörk choklad fick jag i alla fall. Kände inte igen den alls. Den heter Nero Integro och ser ut som en plånbok. Ett provsmakat hörn senare kan jag säga att den var mumsig!

Efter att ha tittat igenom allt hade jag ingen aning, men efter att ha kollat lite vilka som verkar ha dykt upp i andra bloggar och lite annat snokande så har jag kommit fram till att det är Liza Yrväder som är min hemlis. Tack så jättemycket för paketet, Liza!!

Och nu sitter jag och äter upp chokladen... dödstrött är jag och inget handarbetat på hela veckan. Sandrine blir ett på lördag så det är städning och pyssel och paketinslagning som gäller denna vecka. Huvudet är fullt av idéer. På söndag ska jag sy som en tok. Om jag inte är dödstrött och matli är dödstrött och Sandrine vill leka och... jaja!

You're the one I adore. You're my C64!

Ännu en bralla med applikation! Eget mönster, en förändring av apbrallorna. Jag gillar inte riktigt att sy en massa kantband och knytband så jag förlängde överdelen till två hängseländar och satte foder i överdelen för att slippa kanta. Det blev jättebra! Satte även i muddar för att kunna göra lite längre ben och på så sätt öka livslängden på dem utan att Sandrine ska snava på för långa byxben när hon börjar stå och gå. Jag lät dem ändå vara utsvängda, fast något mindre än apbyxorna, för att få lite pös nere vid mudden. Däremot är de sydda lite tajtare än apbyxorna som inte satt så tajt på min smalis som jag önskat. Men på det stora hela är de likadana. Hm. Eller inte :-) Namnlappen sydde jag i sidsömmen.

Jag är superdupernöjd med dessa!


Mörkblå velour superbillig från Ohlssons. Applikationens velour restbitar av Ohlssons fina velour. Randig muddväv från Jofotex. Tryckknappar från Prym. Body från OshKosh B'Gosh. Strumpor från Lindex. Skärbräda, kastrull-lock och påsklämma från Ikea. Dotter egen.

Till nån som har allt...?

Jag har ett litet problem. Jag fyller snart 30. Jag har ingen aning om vad jag ska önska mig i present. Presentkort är jättetråkigt. Förbrukningsvaror och andra småsaker är också tråkigt. Det ska ju helst vara nåt man kan peka på och säga "den där fick jag i 30-årspresent". En CoverPro är dels lite för dyr och jag har inte plats eller tillräckligt mycket behov. Men allt jag har tillräckligt mycket behov för och som kostar tillräckligt lite köper jag ju själv.

Hilfe, bitte! Vad ska jag önska?

Matli fick en flådig klocka av mig. Själv köper jag nya superbilliga på Ur & Penn när andan faller på så det är inte riktigt min grej...

I en rosa helikopter....

Projektet med att utrota hyllvärmare fortsätter! Detta rosa tyg med helikoptrar köpte jag på Dolly's vid Odenplan när jag var uppe på mitt sista kundmöte på förrförra jobbet. Hm, det borde alltså varit januari 2006... Sedan dess har det värmt hyllan, för vad tänkte jag egentligen ha det till? Till mig själv gissar jag eftersom det köptes innan det fanns planer på nån Sandrine. Men sedan hon dök upp (och redan innan det) har det ju mest blivit barnkläder och även om jag tittat på detta tyg ibland så har jag tänkt att helikoptrarna är för stora och inte gulliga. Men nu är hon ju ingen storlek 56-plutt längre utan en stor tjej som snart vuxit i storlek 80 så nu fick det bli nåt! Och vad bra det blev! Jag blev tvungen att sy en t-shirt till mig själv också för att matcha (och för att få slut på tyget).


Min t-shirt är sydd med utgångspunkt i en av matlis tajtare t-shirts för tanken var pappa-dotter-matchning ala me & I, men när jag såg hur rosa resultatet blev insåg jag att han nog aldrig skulle använda den. Så den är nu min :-) Men vi har ju ungefär samma storlek så vill han låna går det bra. Det är alltså en helt vanlig rak t-shirtmodell med gul krage och lite vita dekorsömmar.


Sandrines tunika är samma mönster som de senaste alstren, men med annan halsringning. Jag klippte upp ett sprund mitt fram istället och satte i en tryckknapp och lät raglansömmarna gå hela vägen upp till halsen. Kantningen är av gul trikå som legat i tyghögen i massor av år, sedan jag klädde om trädgårdsdynor gissningvis sommaren -99 och köpte billigaste reatyget jag hittade som matchade tyget jag skulle ha på framsidan. Trikå, mmm, inte bästa valet till trädgårdsdynor kanske, men det var otroligt billigt och det var viktigast då :-)

Nu är det i alla fall bara småbitar kvar av tyget och dessa förpassas till lapplådan! Men det var väldigt trevlig kvalitet på detta tyg. Lite tjockare än riktigt tunn trikå, men ändå inte knöligt tjockt.

Apcoola sjuttisbrallor

Jag har ett tag tänkt göra nån slags enkla hängselbrallor liknande de min mamma sydde (för hand!) till mig när jag var liten. Men efter att ha sett Theas tuffa brallor bestämde jag mig för att göra en mer 70-talig version med lite mer utsvängt än jag ursprungligen tänkt och med knytband istället för knappar.

Tyget är ett velourliknande tyg som jag ärligt talat inte vet vad jag tycker om. Det kommer från Sewzanne's och jag minns inte vad det kan ha hetat, men det är glansigare än jag tänkte mig när det beställdes. Det ligger lite på gränsen mot krossad sammet i känslan, men inte riktigt ändå. Jag har inga jätteaversioner mot krossad sammet som jag insett att många sybloggare har, men det var inte riktigt vad jag tänkt mig och inte riktigt vad jag vill ha till barnkläder. Men jag kanske ska sy en festtopp till mig själv av resten av tyget? :-) Knytbanden är av randig trikå och får därför nästan en skuggeffekt. Lite korta blev banden. Får bli längre om det blir fler såna här.

Mönstret är helt och hållet ritat av mig och det blev kanske lite väl utsvängda ben. Innersömmen känns nästan lite dragen. Nästa version blir nog något mindre utsvängd där. Dessutom blev de lite vida över kroppen. Sandrine är ju en smalis och jag mätte henne och tyckte att jag gjorde mönstret nästan tajt, men de sitter ändå löst över hennes body så smalare vore inget problem. Men det får ju inte bli för tajt om man lätt ska kunna dra upp dem på en sprattlig tjej.


Lite lätt ovillig modell även idag. Den här tjejen har väldigt stark egen vilja...


Men om man bara får göra något annat som man vanligtvis inte får, som att använda pappas dator, så kan man stå still en lång stund så mamma hinner ta kort.

Tunika 2 - dyrvelour

Samma egenritade mönster som sist, men nu i dyrvelour och utan applikation. Velouren har min kompis Å varit snäll och köpt åt mig på tygmarknad i Tyskland. Det här skulle bli fint, men jag vet inte... Kanske är det mest att mönstret inte helt är jag (eller Sandrine). Det ÄR ett snyggt tyg med fina färger, men det känns inte klockrent rätt på nåt sätt. Eller så är det bara att prototypen blev så himla bra och den här blev sömnadsmässigt lite sämre. Jag hade lite för breda kantremsor så de blev fladdriga på baksidan tills jag sydde en extra stickning. Kanske fick jag lite hybris efter förra och hafsade lite för mycket? Nåja. Den är godkänd, men resultatet gav inget lyckorus.

Kanske berodde det på en nyvaken modell som dels inte hade lämpliga kläder under och dels inte alls var på humör för att modella?

Lite för stor är den också. Men den blir nog lagom framåt sommaren, då modellen dessutom förmodligen blivit lite bättre på att stå och gå så den gär sig bättre.

Nu är frågan om det blir ännu fler tunikor på direkten eller om jag ska omarbeta mönstret lite. Det är en väldigt enkel och kul modell i alla fall! Och tygskåpet är sprängfullt och jag har därför projekt göra-åt-hyllvärmarna. Vi får se vad det kan bli imorgon, om sytid finnes.

Avslöjad direkt!

Inte förvånande alls, men den här gången blev jag avslöjad direkt av min hemlis. Jag visste ju att det skulle bli så eftersom jag använt äppeltyget. Min hemlis denna gång var Tilde Textil och jag kom ihåg att hon kommenterat när jag sytt i äppeltyg tidigare att hon önskar hon beställt det tyget från Sewzanne's. Tyvärr hade jag ju inte jättemycket kvar av det, men med tema bad funkade det ju att göra ett plagg med rätt liten tygåtgång, samt att komplettera med enfärgat för att det inte skulle bli för mycket...

Ett litet linne och ett par matchande shorts från Sy barnkläder av mjuka tyger fick det bli. på bilden har jag tråcklat fast lite spillbitar över mina namnlappar... En liten insats för att hålla hemlisen hemlig! I övrigt fick Tilde lite fiskknappar, ett band med somriga jordgubbar och tre glada badlakan. Varsitt till hela familjen. Tygerna blev ett bokstavstyg från Åhléns, eftersom Tilde precis som jag verkar lite språkfixerad. Och så ett rätt vanligt trikåtyg med ränder i lite somriga färger, om man räknar ljusblått som vatten som sommar och bad. Och så kaffegodis då. Gott. Kaffe.

När jag skulle skicka mitt paket insåg jag att det blev för tungt och jag fick dela upp det i två paket för att kunna skicka som "brev" och inte som "paket", som är krångligare och dyrare. Det gick ju bra, men de verkar inte ha kommit fram samma dag. Jag var lite rädd att det skulle bli så och att jag skulle bli avslöjad på poststämpeln. Det vore ju mycket tråkigare än att avslöjas på tyget.

Det verkar i alla fall som att paketet uppskattades och det kan ni läsa om här! Fler bilder där också...

Draken

Idag har jag trotsat fotpaketet och sytt ändå. Ha! Det har gått bra men lite långsamt och jag har känt att jag suttit för länge några gånger, så det har fått bli många men korta pass. Dagens projekt - tunikaprototyp!

Mönstret är eget, avritat från en köpetunika från Kapp-Ahl, och ändrat lite. Det blev riktigt bra! Det här skulle bli en snabb släng-ihop i billigt Ohlssons-tyg för att se att mitt mönster funkar, men så blev det applikation och kantbandande och allt gick så himla bra att det blev inte alls prototypskick på den utan jag är supernöjd! Och jag är nog ändå inte nöjdast i familjen...

Den ser ut att vara gul och blå kanske, men det är den inte. Den är klarblå men det andra är limegulgrönt. väldigt Me & I eller Åhléns just nu faktiskt. Har en hel del köpekläder i liknande limefärg. Både velour och kanttrikå är från Ohlssons. Knapparna är gamla. Och jag kom till och med ihåg att sy in namnlappen i sidosömmen. Hurra! Det är vanlig resår som är öglorna knapparna knäpps med. Jag sydde ned raglansömmarna och fållade med låtsastäcksömmen på min symaskin. Det blir rätt bra.


När jag såg köpetunikan på Kapp-Ahl tänkte jag genast att jag skulle köpa den för att sy egna i samma modell. Gillar verkligen halsringningen! Jag tycker att allt gick bra så tillvägagångssätt och sånt är inte mycket att ändra på. Det blir nog fler i denna modell av lite mönstrad dyr-velour som ligger och väntar i skåpet. Fast förmodligen inte förrän foten är lite mer hel igen. Storleken är 74 men en stor sådan skulle jag säga. Den här kommer Sandrine kunna ha ett tag. Hon ska tydligen ha den nästa gång hon hälsar på på pappans jobb...

Ingen vidare vecka...

Eländet bara fortsatte. Ögonen vidriga. Fortfarande kass mage. Foten högt, men okej. Dålig sömn eftersom även Sandrine varit lite risig. Men nu börjar det kännas bättre i alla fall. Nu kanske jag orkar sticka lite. Eller nåt. Om vi bara får sova en hel natt löser det sig nog. Fast det bestämmer ju tyvärr inte vi...

Och nyss upptäckte jag att jag har full lön dag 1-14 när jag är sjuk. Hepp! Det hade jag missat. Jag hade kunnat lägga all tid på att sticka istället för att jobba alltså förra veckan innan jag blev sjuk! Äh! Jag kommer fortsätta jobba på nästa vecka trots detta. Jag har ju trots allt ett kul jobb... men den här veckan som mest tillbringats i sängen är det ju skönt att jag fått full lön för ändå! Yay!

Elände

Foten är okej, men det är lite jobbigt att ha den högt hela tiden.

Förkylningen som minskade tillräckligt så jag faktiskt kunde opereras har tilltagit och det rejält. Jag är vrålförkyld med illröda rinnande och kladdiga ögon. De gör mer ont stängda än öppna, men de skyr ljuset. Fantastiskt irriterande.

Och till råga på allt var vi lata i fredags och köpte pizza. Dåligt beslut. Klockan 6-7 på lördagsmorgonen spydde vi båda två och jag fortsatte med detta halva dagen. Jag är jättedålig på att återhämta mig från sånt också så magen är en stor uppsvälld och öm ballong och jag kvider hela tiden. Det går knappt att få i mig mat än, dryga dygnet senare. Även Sandrine fick smaka lite pizza och kaskadspydde ner vardagsrumssoffan igår kväll... Vet inte om det har ett samband men hon brukar inte spy.

Men det här är ju sånt som går över... Men just nu är det mest synd om mig i hela världen.