Samma egenritade mönster som sist, men nu i dyrvelour och utan applikation. Velouren har min kompis Å varit snäll och köpt åt mig på tygmarknad i Tyskland. Det här skulle bli fint, men jag vet inte... Kanske är det mest att mönstret inte helt är jag (eller Sandrine). Det ÄR ett snyggt tyg med fina färger, men det känns inte klockrent rätt på nåt sätt. Eller så är det bara att prototypen blev så himla bra och den här blev sömnadsmässigt lite sämre. Jag hade lite för breda kantremsor så de blev fladdriga på baksidan tills jag sydde en extra stickning. Kanske fick jag lite hybris efter förra och hafsade lite för mycket? Nåja. Den är godkänd, men resultatet gav inget lyckorus.
Kanske berodde det på en nyvaken modell som dels inte hade lämpliga kläder under och dels inte alls var på humör för att modella?
Lite för stor är den också. Men den blir nog lagom framåt sommaren, då modellen dessutom förmodligen blivit lite bättre på att stå och gå så den gär sig bättre.
Nu är frågan om det blir ännu fler tunikor på direkten eller om jag ska omarbeta mönstret lite. Det är en väldigt enkel och kul modell i alla fall! Och tygskåpet är sprängfullt och jag har därför projekt göra-åt-hyllvärmarna. Vi får se vad det kan bli imorgon, om sytid finnes.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar