Nä, midsommar har aldrig varit nån favorithelg att fira, så i år kändes det som att det rätta var att låta bli. Istället har jag sytt lite! Fast vi åt lite sill till förrätt och vi har druckit lite sprit nu på kvällen, så egentligen kanske vi ändå kvalar in som midsommarfirare? Nåja. Först sydde jag en klänning till dockan medan Sandrine sov middag. Redan till morgonblöjan ville hon byta om på dockan, men dockan HAR ju bara pyjamas... Så jag fick hitta på nåt. Och prototypen blev riktigt bra. Lite sömnadsmissar eftersom jag skyndade, men jag kan absolut sy fler av detta egenritade mönster utan allt för mycket ändringar. Måste dock skaffa nån slags mjuk kardborr att sätta fast i öppningen i ryggen, men jag har ingen lämplig hemma. Små barnhänder ska ju klara av den. Så den är öppen bak i nacken, och det första Sandrine sa när hon fick den var "Ingen knapp?". Nä. Gnällis! Tyget är från Jofotex.
Sedan på kvällen gav jag mig på något jag tänkt på ett längre tag. Jag är inte som andra tjejer. Jag gillar att gå utan väska. Så när jag ger mig av till affären eller på andra kortare ärenden stoppar jag de tre nödvändiga korten i bakfickan. Kreditkortet, körkortet och oftast ICA-kortet. Numera har jag ju ofta skötväskan med om jag går längre turer på stan, och då ligger plånboken i den med alla klubbkort och annan bråte. Alldeles för stor för att ha i jackan. Och som sagt, nån handväska har jag sällan. Men ibland oroar jag mig för att korten ska glida mot varandra och glida ur fickan. Så jag har tänkt sy en liten tunn korthållare. Nu har jag gjort det.
Och liten blev den. Lite väl liten. Den borde varit några millimeter bredare visade det sig. Det kan bli pillrigt att snabbt få ur korten, men jag testar och ser. Den har ett mycket löst spänt resårband kring öppningen så korten inte ska glida ur av sig själva. Kanske onödigt? Det ryms i alla fall max 3-4 kort i den, och det borde inte kännas mycket mer i bakfickan än att ha korten löst. Den lär väl slitas rätt fort, men det går ju lätt att sy flera... Tyget är lapptäckstyg köpt i USA, tror jag...
Idag har vi testat ponnyridning. Det var roligt åt ena hållet, men blev tråkigt och läskigt åt andra hållet när Sandrine började glida av och inte längre ville sitta och hålla själv i sadeln. Så det blev inga bilder framifrån. Men ändå!
Jag har virkat en gripboll med pingla av alla mina alpacanystan. Det hade ju gått lite enklare med ett melerat garn som i beskrivningen. Fast beskrivningen är fel. Spets nummer 11 ska man bara börja med 7 lm och sedan virka fast resten i befintliga spetsar. Gör man 14 lm som i beskrivningen får man repa upp... Bollen är alltså ihopvirkad direkt, inget ihopsytt efteråt. Pill, pill.
Jag hade inte tänkt blogga detta, eftersom tiden gick och jag glömde och... ja, det kändes inte aktuellt längre helt enkelt, men så såg jag en fråga om gardinkappelösning för för litet tyg i en blogg jag följer. Jag sydde gardin till min ateljé av lite ikearest, men jag måste mätt helt galet, för färdiga kappan blev alldeles för smal. Det är alltså det småmönstrade tyget. För kort var den också, men det visste jag, så jag tog det långa smala tygstycket jag hade, delade på två och rullfållade dem. Jag hade två lagom breda (trodde jag) men rätt låga remsor. Dessa virkade jag ihop genom att virka om lite rullfåll och sedan virka 12 luftmaskor (tror jag det var) och virka om den andras rullfåll. Och så vidare. På så sätt fick jag en virkad spets mellan dem och jag hade plötsligt en dubbelt så hög gardin med en virkad spets i mitten. Najs!
Tur för mig att detta inte är en ren handarbetsblogg... för då hade jag ju inte kunnat blogga om kött! Det här är lite reklam för Britta och Lennarts köttaffär i Norsholm. Vi har handlat där några gånger. Lite dyrt, men väldigt gott. Värt merkostnaden jämfört med segt kött från Ica. Det rör sig om närodlat och säkert också ekologiskt och sånt där, men såna märkningar är inte viktigt för mig, det viktiga är att det är GOTT! Och det är ju det här glada köttet. När vi var där nyligen bestämde vi oss för att testa deras köttlåda som man beställer och hämtar en annan dag. Blandat kött för 1500 kr. Detta är vår låda. Nu blev det ju lite galet upptäckte vi, för man ska ju tjäna på att köpa en stor låda och vi hade knappt fått nån rabatt när vi kollade mot prislistan, men vi ringde dem och de hade missat nån köttbit eller hur det nu var, så nu har vi ett tillgodokvitto på 200 att använda nästa gång. Vi körde på nötköttslåda, men med lite inslag av lamm, så vi fick lammfärs och sedan ryggbiffar, lövbiff, högrev och fransyska och vad det nu var mer. Jag är ju inte ansvarig för matlagningen i det här hushållet och jag är definitivt inte ansvarig för tillredning av kött (är jag ensam äter jag mest veggo eller halvfabrikat just för att jag är kass på att hantera kött) men jag är bra på att äta kött och oj vad kött vi äter nu! Mums!
Annars går mesta tiden just nu till att fixa i källaren. Det blir annorlunda och bra. Men det tar tid! Bilder kommer såsmåningom... Fokus hamnade lite annorlunda än det var tänkt. Planen är att Julie ska få ett eget rum snart. Så då måste vi flytta om en massa. Så nu gör vi fint lite överallt istället. Nåja, ingen brådska för lilltjejen. Så länge man inte ens kan sitta behöver man inget eget rum.
-Såhär gör man.
Nu har vi skaffat årskort på Kolmården och ätit Bamses farmors pannkakor. Nästa gång tar vi nog med matsäck så blir det inte riktigt lika dyrt...
Min gamla universitetskompis Anne med superbra matbloggen Anne's Food har fått en liten kille! Såklart lillkocken ska ha en kockmössa. Improviserad från mitt vanliga bebismössemönster. Julie fick prova den lite innan den stoppades ner i ett kuvert och skickades till lille Titus. Nu väntar jag bara på att få se en bild på kock-Titus (*hint, hint*). Men mössan är kanske lite stor än. Den var lagom på Julie men hon är ju nästan tre månader nu. Tyget var dessutom inte så spänstigt så den kommer nog töja sig i takt med att huvudet växer och på så vis funka rätt länge. Lysande!
