Nu har jag verkligen trixat med färgerna i den här bilden för att försöka få fram tygets färger, så ni får stå ut med att väggen bakom nästan är rosa. Det är verkligen inte enkelt att fotografera lila utan att det mest ser blått ut.
Idag trädde jag overlockern med svart för att sy ihop mina mammamjukbyxor som efter en och en knapp graviditet helt hade nötts sönder i innerbensömmen där låren går emot varandra. Nu är de försedda med ny söm lite längre in, och förmodas hålla i knappa två månader till... När då maskinen var omträdd var det ju lika bra att försöka sy nåt mörkt, men det mesta i min pinsamt stora tyghög med tyg som inte ryms i tygskåpet är ju glada 80-talsfärger, så inte så mycket åt mörka hållet. Den här randiga velouren var det mörkaste jag kunde komma på. Och den enfärgade lila velouren tyckte jag skar sig lite i färgen, så det fick bli en kontrastfärg istället. Och det blev ju bra!
Sandrine har lekt med farmor och farfar idag och jag har kunnat stänga in mig själv i ateljén, så det här gick undan. Men tyghögen är fortfarande jättestor. Hur ska jag nånsin komma ner i en tygmängd som ryms i skåpen? Det kommer att krävas en massa diciplin. Och kanske en mangel?
Just ja, tröjan är i storlek 86 och på alla sätt likadan som denna. Bara lite mindre karamellig.
1 kommentar:
De blir jättesnygga dina tröjor! Härlig färgkombo.
Skicka en kommentar