söndag, januari 11, 2009

Hormonella begär


Men se där. Det blev en klänning idag också av mönstret jag ritade igår. Fast den här har ingen knapp på oket utan oket är av muddväv, så det ska inte vara nåt problem att trä över huvudet ändå. Andra förändringar är att den här är lite smalare.

Det slog mig faktiskt att kolla senaste Ottobre på nätet och där var ju en liknande klänning, men med knäppning på båda axlarna. Jag bad min vän som jag visste hade tidningen att kolla beskrivningen, och deras lösning på mitt huvudbry från igår var att sy för hand. Nänä, skulle inte tro det. Så min lösning får tillsvidare vara den bekvämare men lite sämre lösningen.

Den här blev fin, även om den egentligen var snyggare innan sista stickningen som drog ut halsringningen alldeles, men efter lite strykjärnspressande ser den rätt okej ut igen. Jag skulle tro att den kryper ihop igen efter en tvätt. Jag tycker ofta att mina stretchiga stickningar drar ut på tyget för mycket om tyget i sig är väldigt stretchigt. Lite irriterande. Det är ju just stretchiga tyger jag vill sticka just med stretchsöm så inte stickningen gör att tyget inte kan stretcha som det borde.

Sedan hade jag totalt hjärnsläpp medan jag sydde. Jag brukar se till att alla sömsmåner sys fast bakåt av korsande sömmar, men med tankarna på annat håll gjorde jag konsekvent fel, så den här klänningen har ALLA sömsmåner sydda framåt. Allt från axelsömmarna inne i oket till sidosömmarna. Jag skyller på hormoner.


För nu är det tydligen dags. Nedräkningen säger 40 dagar kvar, men hormonerna säger något annat. Jag har drabbats av det galna bakbegäret jag även hade när jag väntade Sandrine, men då var det när jag gått hem från jobbet det drog igång på riktigt, det vill säga med tre veckor (plus de 11 dagarna över tiden) kvar. Nu är det sex veckor kvar, plus eventuella övertidsdagar. Eller är det inte? Jag MÅSTE baka. Det MÅSTE finnas kakor hemma. Nu hade vi ont om råvaror hemma, men på förmiddagen bakade jag kokoskakor på de näst sista äggen (och de sista åt Sandrine till lunch i en omelett).


Och på eftermiddagen/kvällen bakade jag småkakor på det sista mjölet. Det måste finnas småkakor hemma när bebisen kommer. Men småkakor går att frysa in. Väl? Jo men det tror jag. Annars har jag nåt att mumsa på närmsta tiden i alla fall.

Men det är helt galet. Jag kan inte styra detta. Jag MÅSTE baka. MÅSTE.

(Dessutom lagade jag middag idag, vilket händer någon gång om året en ledig dag. I veckorna får ju även jag laga mat numera, men då handlar det mest om att värma på lite korv eller att koka pasta. HELT hormongalen.)

2 kommentarer:

Botilda sa...

Vad nöjd du måste vara med att ha gjort en alldeles egen modell! Så bra den blev också.

Helena sa...

Jättefin klänning! Du har ju löst det jättebra. Jag har gått här och funderat på att sy den där klänningen men dragit mig för det eftersom det skulle vara tryckknappar. Det här ser ju jättebra ut! Måste testa!