Nu blir det rekord. Jag har mig veteligen aldrig befunnit mig norr om Arlanda. Alltså på svensk mark och inte i luften eller så. Eventuellt, eventuellt, kanske, möjligen kan Loka brunn ligga NÅGOT högre. Eller inte alls. Lätt att kolla med en karta men jag har inte orkat. Det är ganska roligt att aldrig ha varit norr om Arlanda. Kan jag varit nordligare innan jag började uppfatta min omvärld? Som barn, bebis eller till och med... foster? Jag TROR inte det. Nu kan säkert mamma eller någon annan rätta mig om jag har fel. Men vad skulle jag haft där att göra?
Så nu blir det rekord. Vi åker norrut. Tyvärr inte så långt som jag skulle vilja. Det hade ju varit kul med en avstickare till morfars ursprungstrakter, men det är för långt. Det skulle innebära 3-4 timmar till i bilen. Norrland är ju gigantiskt. Nåväl. Imorgon börjar jag krossa tidigare rekord genom att ha målet inställt på ett vandrarhem i Valbo. På midsommarafton blir det slutdestinationsdags, Örnsköldsvik. Midsommardagen ska vi bevittna ett styck vigsel av vänner och på söndagen åker vi åter söderut. Fast inte så långt. Vi ska hälsa på semestrande vänner nånstans i Hälsingland. Fast bara en natt. Så tillbaka här på måndag, och förhoppningsvis har alla växter överlevt vår frånvaro. Det mesta står nu ute och kan få sin dos av regn och sol. Så nu hoppas jag på växlande molnighet i Östergötland och strålande sol längs norrlandskusten!
Sedan två veckor till på jobbet innan semestern. Flämt. Länge!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar