teknikpanik / Bricolage de Nikka

2011 - året som sprang förbi

2011-12-31T16:45:00.001+01:00

I år blir det lite annorlunda än vad det brukar bli när jag sammanfattar året. Jag brukar lista handarbeten och sånt. I år har jag handarbetat ganska lite, och bloggat om det ännu mindre. Jag har faktiskt en hel massa saker jag tänkt att jag ska blogga om lite senare, men så har senare inte blivit av. Istället för att sitta böjd över symaskinerna har jag tillexempel tränat. Såhär mycket har jag tränat om man tittar på all träning hela året!

Då kan man se att jag började året med att vara sjuk. Sedan skaffade jag träningskort och började på gym. Det hade jag året innan också, men på ett tråkigt gym jag aldrig trivdes på. Nu började jag på Frisk och träning blev kul! Och så kan man se att jag var sjuk i december och utomlands nån gång där vecka 25-26. Kollar man listan över registrerade träningspass ser man en rätt stor variation också. Hela våren gick jag på Ashtanga-yoga en kväll i veckan. Det var jobbigt som bara den! Efter sommaren började jag på spinning, även om jag tyvärr inte kunde gå så många gånger. I somras sprang jag, cyklade jag, och simmade jag någorlunda seriöst fram och tillbaka i vår vik vid stugan. Bra med långgrunt, man kan gå hem om det blir för strömt när man vänder och ska simma tillbaka...

Styrketräningen då? Jag körde 2-3 gånger i veckan, plus yogan, och det gjorde resultat. Jag kunde ta tyngre på maskinerna och armarna blev synligt snyggare. Kul! Försökte hålla igång efter sommaren också, men det var lite si och så med det. Annan träning gick före. Ska försöka ta tag i styrketräningen nu igen efter nyår eftersom de verkar ha tagit bort lunchspinningen helt. Grrr... Men det ger tillbaka tiden till styrketräningen. Får försöka se det så...

Löpningen då! Jag har ju redan bloggat om den lite, den 18 juli, en mindre uppsats om att vinna över sig själv. Självklart är löpningen den stora grejen för mig i år. Otroligt häftigt att foten fortfarande håller. Att jag hållit ut fast det kanske inte är så vansinnigt kul att springa samma korta skogsvarv om och om igen. Jag sprang årets sista varv idag, i -6 ungefär, i lånad ullunderställströja. Helt galet.

När jag bloggade den 18e juli hade jag sprungit 6 km som längst. Den 9:e augusti sprang jag en mil. En MIL. Sedan dess har jag inte sprungit fler långa pass, mycket för att det tog sådan tid. Snabb är jag inte! Och så var ju semestern slut. Jag har haft svårt att komma ut på kvällarna tyvärr. De där barnen tar mycket tid... Den här grafen nedanför visar hur långt jag sprungit som längst de olika veckorna. Nu i julhelgen passade jag på att GÅ en mil, och det känns helt orimligt att jag skulle ha sprungit motsvarande sträcka, men jag har det. Dock inte i så backig terräng som jag gick i, men ändå. Och jag tänker göra om det, till våren eller sommaren.

Lite annat har också hunnits med. Under hösten lärde jag mig spela cello. Sedan försökte jag hjälpa Sandrine att lära sig samma sak. Det tog otroligt mycket tid med all bilkörning fram och tillbaka till Kulturskolan. Och vi kör vidare på det spåret nästa termin också.

Jag läste den tjockaste bok jag någonsin läst, och jag blev lite lätt besatt av den.

Vi var en vecka i Turkiet, och det var väl okej, men vi längtar massor till Spanien nu igen. Mycket, mycket bättre.

Jag har sytt och stickat och virkat lite smått och lite stort. Men inget märkvärdigt. Vi får se om jag orkar ta tag i att blogga sånt igen... Håller just nu på med ett fint förklä och en lustig stickad sjal.

Sen har vi ju köket. Det har ju förärats vansinnigt många blogginlägg redan, så nog sagt om det kanske. Vi trivs massor med det nu i alla fall. Jättefint!

Planer för 2012? Hålla i med träningen, utnyttja tiden bättre, sy mer, spela cello, åka till Spanien, odla fler sorters chilepeppar, köpa färre saker, vara lite mindre arg och sova lite fler timmar. Inga löften, men lite målsättningar. Och säkert något jag glömt nu!

Köket är klart...

2011-12-17T21:20:00.001+01:00

Det är klart! Bortsett från några yttepyttedetaljer som ska fixas så är det klart! Det blev alltså klart innan jul. Och det är så fint så fint! NU är vi nöjda!

Nu har lilla fönstret fått en fönsterbräda och tapeten är helt klar. Julpynt och gardin på plats. Tjusigt!

Vi håller fortfarande på att känna in oss på var vi vill ha olika saker. Men elen är klar och vi har eluttag på tre ställen längs bänken. Redskapsstången hänger också där den ska.

Så här ser det ut från köksbordet. Massa bänkyta. Massa plats att jobba på. Fortfarande inga krokar att hänga handdukar på! Måste fixas.

Knivlist på väggen. Redskap i krukor. Fint kakel...

Sidoväggen, som vi måste anstränga oss nu för att inte fylla med skräp. Det som syns på bilden är dock inte skräp. Det är en kakburk med kakor jag bakat idag. Cookies med non stop i. Och på dörren hänger mitt förkläde. Måste fixa krokar bakom dörren för sånt.

Såhär rakt, smalt och osynligt blev det när kakelkillen som visste vad han gjorde gjorde om kaklingen...

Anstränger man sig kan man skönja var fogen sitter. Som det såg ut innan kunde man se fogarna från hallen... Kaklet heter Manhattan Blanco, ifall någon är intresserad. Tillverkaren tror jag heter Porcelanosa och på lådorna stod det Venis.

Stort och rymligt känns själva köket just nu, och jag hoppas det håller sig så. För nu är vi riktigt nöjda!

Sammanfattningsvis kan vi väl då säga (innan vi fått slutfakturan iofs) att vi är supernöjda med killarna från Roxenbyggarna, med snickaren Gustav i spetsen, som byggt det här. Jag tror både målaren och elektrikern hette Marcus och båda gjorde bra jobb. VVS-killen har jag ingen aning om vad han hette, men han var också bra och trevlig. Han som kaklade fint hette Daniel och hans bil stod det Golvkontakt på, tror jag. (Kakelkillarna som var helt usla kom från en firma med Tannefors i namnet.) Själva köket köpte vi från Köks-kontakten, och allt praktiskt har gått via dem. Det har varit en del strul på vägen, men aldrig några egentliga problem, utan allt har kunnat lösas, mycket tack vare Roxenbyggarna. Så tumme upp för Roxenbyggarna! Dem kan vi absolut tänka oss att anlita fler gånger om vi behöver ha något byggt!

Neverending köksstory

2011-12-03T20:26:00.000+01:00

Vi har en fönsterbräda och vi har rätt mysigt i köket, men klart är det inte. Planen är att det ska kaklas om nästa vecka. De kaklar helt enkelt över det fula kaklet, förutom på de platser där det skulle bli trångt, så där får de börja med att knacka ner det gamla (nya) kaklet. Suck. Men. Det SKA bli bra. Sen kommer el och sånt.

Men köket går rätt bra att använda! Pepparkaksbak utan syskonkonflikter! Däremot har tvååringar inte riktigt så bra tålamod med pepparkakor. Inte 33-åringar heller. Tur att det finns fyraåringar och 35-åringar som kan slutföra det hela.

En bildlös liten uppdatering

2011-11-22T20:24:00.001+01:00

En liten statusrapport bara. Elektrikern ska komma imorgon och fixa det som går att fixa, vilket är ungefär hälften. Det verkar nämligen som att allt kakel ska kaklas om av någon annan firma som är mer kompetent att få det bra. Den här omkaklingen ska inte vi betala. Eller om det är den förra usla kaklingen vi inte ska betala. Vi ska bara betala för att få köket kaklat EN gång i alla fall. Men tyvärr kan inte den andra firman förrän vecka 49, och det är tisdag vecka 47 nu och första advent på söndag, så det här är ju måttligt roligt. Men viktigast är ju att det blir bra. Det tråkigaste är att elektrikern inte kan göra klart med eluttagen över köksbänken och målaren inte kan tapetsera klart runt kaklet och snickaren inte kan sätta upp knivlist, redskapsstång, fönsterbräda och lister. Håhåjaja. Jag biter ihop så jag får ont i käkarna. Så är det med det.

Och jag har ingen fönsterbräda att ställa fram adventsstjärnan på. Och bara gardinstång till stora fönstret.

Jag är väldigt, väldigt trött nu.

Fläkt och lite mer

2011-11-19T16:13:00.001+01:00

Nu har jag uppdaterat dåligt men det beror på att det inte hänt mycket under veckan, och att det som hänt mest varit deppigt. Kaklet är inget bra. Kakelhantverkarna känns helt inkompetenta. Riktigt hafsjobb. Usch. Köksmannen vi handlat köket av har varit ute och kollat och håller med om att det inte är acceptabelt. Så frågan är vad det kommer att innebära. Kan man göra om en del? Måste man göra om hela? Vem kommer få betala notan för det här? Som sagt, inget vidare roligt. Men, på håll och om man kisar ser det ju bra ut, så det ska väl lösa sig på något sätt. Men betalar man uppåt 200.000 för ett kök (har inte sett slutnotan än, men det låter inte orimligt) vill man bli ordentligt nöjd. Så man kan väl säga att det här påverkat humöret hos alla vuxna i familjen. Att det drar ut på tiden är ju illa i sig. Nu vill vi börja göra julfint, men vi är inte riktigt där än. Vi har inte ens en fönsterbräda att ställa adventsstaken på.

Men här är lite bilder i alla fall. På stöket. Vi försöker ställa in saker i skåpen men det är svårt eftersom vi samtidigt vill rensa. Så vi skyndar inte. Och idag har vi lagat lunch och bakat. Så tänk bort i alla fall lite av röran, tack!

Fläkten är uppe och funkar, men den jar fortfarande lite skyddsplast på sig. Vi fattar inte riktigt hur man ska dra bort den. Kanske borde vi inte gjort det alls utan låtit snickaren göra det, men vi ville ju se riktiga färgen! Så övre biten ska bli lika blank som nedre, när vi kommer på hur man gör.

Här har jag försökt att ta kort på det fulaste av det fula i kaklet. Det är alltså stor höjdskillnad och skarven mellan plattorna syns väldigt tydligt och förstör hela intrycket av att det är många små stavar. Detta är dessutom mitt i blickfånget när man kommer in i rummet. Hade det suttit på sidoväggen hade det inte varit lika allvarligt.

Här är en närbild på skarven mellan vägg och den sneda vägg fläktkåpan sitter mot. Här har de mätt på måfå när de kapat kaklet och det är en bred och väldigt ojämn kant. Usch! Den syns dock betydligt mindre sedan fläkten kom på plats och stjäl ögats fokus åt det hållet.

Här är det alltså. Det ska sitta nån list uppe vid taket och det svarta vid fläkten är plast vi inte lyckats dra bort helt.

Och här i kanten har de lyckats foga så det går som ett mörkt streck mellan nedersta plattorna och resten. Det kommer inte synas så mycket sedan när kaffemaskinerna ska stå här, men ändå, det irriterar! Det ska inte behöva vara såhär dåligt! Som ni ser är elen också kvar att fixa. Tisdag är sagt, men om det ska kaklas om är frågan hur det blir med det...

Så här blir i alla fall spishörnan. Den känns bra!

Och här ser man att målaren nu tapetserat om väggen som inte blev bra. Vi bestämde oss för att byta tapet till samma som på motstående vägg, så vi bara har två tapeter i rummet. Men målaren har lämnat sista våden i avvaktan på om det ska kaklas om. Så såpass troligt är det alltså att det ska göras något större ingrepp, så snickaren och målaren tog det beslutet. Det blir en spännande vecka nästa vecka också alltså. På torsdag är det en månad sedan de satte igång. Suck. Tur att vi är nöjda med det mesta i alla fall. Det kommer bli bra. När det nu blir klart.

Halvkaklat

2011-11-10T20:44:00.001+01:00

Nu är det inte roligt längre. Idag har man satt upp kaklet. Eller iaf det kakel man beställt...

Här ser det ju okej ut, men om man tittar lite närmre...

Så är det inte alls särskilt fint. Det är såpass stora nivåskillnader på plattorna att det blir skuggor. Något som inte går att rätta till med fog, som jag antar att de ska sätta senare. För det syns väldigt väl gränser mellan plattorna också. Men det ska väl gå bort sedan. Hoppas jag. Men det här...? Det ser ju ut som om vi gjort det själva. Missnöjd.

Och här då? Här tog kaklet slut! Trots att man haft minst en vecka på sig att eventuellt kontrollmäta. Nu måste vi vänta till nästa vecka på att detta ska kunna bli färdigt, det vill säga ännu en helg utan köksfläkt. Det börjar bli riktigt tråkigt och jag börjar surna till rejält över detta. Jag vet inte vad man kan göra åt saken. Klaga kommer jag definitivt göra. Pruta? Kan man göra det? En helg till utan brödbak och långkok. Det är inte alls vad vi behöver. Blääää.

Utsikt åt andra hållet. Önskar jag kunde tänka något mer positivt än blä. Men just nu känns det inte så. Bläää. Undrar också hur de ska fixa vinklarna mellan väggarna och den sneda extraväggen i hörnet. En väldig massa fog? Suck. Vi som varit så nöjda hittills. Det här känns inte alls lika bra. Och självklart kommer inte elen att göras klart heller förrän kaklet är färdigt. Så en helg till utan el i köket och med lampknappar bara vuxna kan hantera. Nu är jag GNÄLLIG, men så är det med det.

Kakel i huset

2011-11-09T21:14:00.001+01:00

Nu finns det kakel i huset...

Fast det här ser ju inte så bra ut. Kaklet står nämligen här...

Ja, ingen aning om vad som händer. Vi får väl se imorgon vad som händer. Det ser i alla fall lika bra ut som vi mindes det...

Syns inte mycket på bilden. Svårt att fota. Förhoppningsvis sitter det snart på en vägg, som är lite enklare att ta kort på. Och här kommer en bonusbild på min nya springmössa jag fick slänga ihop innan jag gav mig ut för att kuta. Praktiskt att man kan göra så!

Vatten!

2011-11-07T21:26:00.001+01:00

Idag jobbade jag hemma eftersom Sandrine skulle till tandhygienisten på eftermiddagen. Sån tur, för idag kom rörmokaren och ordnade med vattnet! Jag började fundera efter det på hur det egentligen fungerar med att vi gett dem en nyckel. Eller vi har gett snickaren en nyckel. Men när jag jobbade hemma i fredags så åkte snickaren och strax därefter kom målaren. Hur hade det gått om jag inte varit hemma då? Nåja, hittills har det ju funkat, men imorgon ska jag inte vara hemma och det vore trevligt om den som kan kakla dök upp och dessutom kom in i huset...

Vattenkran! Som det kommer vatten ur!

Diskmaskin! Som är igång!

Diskmaskinen har en display! Undrar om man kan programmera den till att säga "Bitte wählen"? Eller, sånt är nog roligare på kontor än hemma...

Med diskhon följde en praktisk avrinningsinsats. Och tur att vi har durkslag med fot som vårt primära durkslag...

För den här hon är STOR. Det där är en normalstor stekpanna. Inte största sorten, men inte heller liten. Den vi normalt använder till korv, fiskpinnar, kött och annat som inte ska bada i sås i traktörpannan... Lyxigt att kunna ställa NER stekpannan! Hurra!

Effektiv söndag

2011-11-06T22:05:00.001+01:00

Idag hände något så ovanligt som att alla barn sov till klockan ÅTTA. Herregud. Vilken bra start på dagen!

Jag har hunnit sy klart den här, som jag skissade fram ett mönster till efter att ha hittat till den här sajten via Pinterest. Kan behöva justeras lite om jag ska sy fler, men på det stora hela blev den bra. Den är sydd i min mormors gamla påslakan. Nu är det nästan slut, men det har räckt till både det ena och det andra. Den här ska jag ha när vi bakar pepparkakor. Det är ganska givet!

Igår var vi i möbelaffärer på jakt efter en skänk till köket. Bästa vi kunde hitta anseende pris/prestanda var en bjässe från Jysk, så efter att ha funderat lite hemma slog vi till. Idag har därför maken ägnat halva dagen åt att åka och köpa och sedan bygga den här gigantiska saken...

Lite hjälpte jag till, men inte så mycket. Efter att ha byggt Jyskmöbel längtar man efter Ikeas begripliga monteringsanvisningar... Men han hade galet mycket tålamod idag, trots hål som inte var borrade och värdelös beskrivning och halvkass passform...

I övrigt har jag tvättat fönster (för första gången på utsidan... på 10 år....), ätit Gustav II Adolf-bakelse, tvättat flera maskiner och städat undan allt i trädgården inför vintern. Har helt enkelt hunnit med väldigt mycket idag! Bra! Men jag börjar blir vansinnigt trött på att handdiska i handfatet...

Kökstapeter

2011-11-04T20:56:00.001+01:00

Nu är tapeterna på plats. Det gick lite sådär. Först gick det bra!

Fondväggen blev supersnygg.

Väggen bakom dörren blev också bra.

Så här på en liten bild ser kanske fönsterväggen också bra ut, men den är inte bra! Den gamla tapeten och det målaren spacklat under syns igenom! Målaren hade väl aldrig varit med om något liknande. Så här kan det ju inte vara. Det blir alltså till att tapetsera om den väggen med ett lager tapet till. Grrr! Man borde klaga! Inte på målaren utan på dålig vara!

Men såhär ska det i alla fall se ut. Den är inte helt vit utan lite glittrig när ljuset lyser på. Ser ju rätt tråkig ut, men med gardiner och fönsterbräder med växter på och nånting mellan fönstren där också så ska det nog bli bra.

Nästa vecka: kakel, vatten, fönsterbräder, annat småfix.

Nu: köket rörigt igen av saker som inte vet riktigt i vilket skåp de ska ha sitt nya hem.

Bästa skivan!

2011-11-04T10:43:00.001+01:00

Idag kom lite oväntat inte målaren utan snickaren. För vår bänkskiva var klar och skulle komma! Fast den inte skulle komma innan helgen. Hurra!

De var stora och tunga och de använde en liten vagn för att få in dem i köket.

När tre killar lyfter nåt tungt vill man inte skrämmas med blixten. Därav de gula bilderna...

Ååååå-hej!

En bit skiva på plats...

Alla skivor på plats! Och snickaren har byggt en hylla i hörnet! Tjusigt!

Såhär blev det med skivan på lite håll.

Och såhär blev hörnet på nära håll.

Spishörnet. Spisen är smutsig, men det ska fixas så snart målaren är klar. Ingen mening att tvätta något innan hans slipdamm är borta. Han är i köket i detta nu och slipar, tapetserar och målar.

Här är jag inte helt nöjd. Detta är INTE den ho vi beställt. Den här har hål för diskmedelspump. Vi valde medvetet en utan, inte för att snåla utan för att vi inte ville ha någon sådan. Men hon vi valde var tydligen omöjlig att få i tid så då fick vi den här istället, som ska vara lyxigare. Strunt i den lyxen, jag ville inte ha någon pump! Jaja, får väl ge pumpen en chans. Slipper iofs ful ajaxflaska på bänken, men... will it work?

Återkommer ikväll. Då med tapeter. Nu ska jag sluta blogga på arbetstid, men jag tänkte ju att det här bara måste jag ju visa för dig, chefen! ;-)

Smygpremiär!

2011-11-02T19:42:00.001+01:00

Idag har de varit så snälla att de lyfte in matbordet åt oss. Hurra! Och spisen är inkopplad. Så idag har vi stekt korv och rört ihop potatismos. Fantastiskt!

Nu lyser alla spottarna i taket och alla spottarna under skåpen. Ljust och bra!

Alla skåpluckor är på plats, även om skyddsplasten sitter kvar. Den får sitta tills målaren slipat klart och tapetserat. På fredag ska han göra det. Det kommer att damma. I den fula lådan på bänken har vi vårt dagliga porslin.

Här borta är det också några spottar i taket.

Livsfarlig el? Nej, förmodligen inte. Men det ska bli skönt när det blir lite användarvänligare. Det är dimmer på alla spottarna.

Och här har de nu byggt ett fack för brickor eller vad man nu vill ställa in där. Kommer gömmas lite bakom fönsterbrädan också. Det blir bra. Inte lika bra som det varit med en lucka, men okej i alla fall.

Imorgon kommer det förmodligen inte hända någonting alls. Och idag kom första räkningen. Det är den lilla tråkiga biten av det här...

Kökskrångel...

2011-11-01T20:36:00.001+01:00

Hej, här är köket igen, nu med luckor med handtag, och genast ser det mycket trevligare ut. Skärbrädan är också ny där, och en täckbräda till vänster i bild. Men det är inte så bra. För där skulle det varit ett brickskåp. Grrr. Jag ringde köksfirman och de sa att snickaren pratat med oss om det. Att det inte fick plats. Nej, det har ingen av oss uppfattat iaf. Och jag vill ha ett brickskåp!! Okej, vi gör nog såhär då... De får specialsnickra dit ett skåp utan lucka. Alltså en öppning där man kan förvara tillexempel brickor. Hoppas det blir bra. Bättre än att brickorna står på golvet iaf som de gjort förut.

Här har de i alla fall börjat bygga hörnet som spisfläkten ska sitta mot. Ser bra ut...

Och idag fick jag panik av all smuts, så nu har jag dammsugit upp det värsta, och här har jag lyft på deras papp lite för att ta kort på det fina golvet.

Och så en närbild på konstruktionen här i hörnet. Det ska bli en slags hylla där i hörnet, på något vis. Vi väntar på granitskivan, men den är försenad, så nu kommer detta dra ut över en bit av nästa vecka också. Alltså en helg till utan fungerande kök. Tokig blir jag. Suuuck.

Små framsteg i köket

2011-10-31T21:36:00.001+01:00

Nu ser det ofärdigare ut igen, för de har tagit av luckorna. Hm... Jag antar att det är någon form av elarbete på gång för de där spottarna under skåpen.

Men här har det i alla fall hoppat in en liten mikro. Den är verkligen liten. Undrar om vällingflaskan verkligen kan stå upp i den. Undrar hur länge Julie ska dricka sin välling? Sandrine slutade innan hon fyllde två. Julie fyller snart tre. Jag själv drack min välling tills jag var lite drygt 18. (sant!)

De har satt upp spottar i taket. Inte jättesnygga, tyvärr. Men det är väl inget man kommer att tänka på sedan antar jag.

Och skåpen över kyl och frys är också på plats nu. Frysen har de ställt in lite på sniskan, men kylen står ännu mitt i rummet.

Och trixar man lite går det att få ljus ur spottarna i taket! Spontant kändes ljuset dock rätt svagt. Vi får se hur det känns lite senare när det finns luckor som reflekterar och lite fler spottar är uppsatta. Det blir säkert bra...

Köket - halvtid?

2011-10-30T21:48:00.001+01:00

Vi flydde huset och kom tillbaka till ett kök som blivit ännu lite mer klart än när vi åkte i fredags. Det känns inte helt orimligt nu att det mesta faktiskt kan bli klart nu i veckan.

Inget är ju inkopplat men här står faktiskt vår nya diskmaskin. Och vad som inte syns på bilden är de infällda spottarna under skåpen. Mycket osynliga. Tufft!

Och här har de burit hit gamla spisen och ställt den på plats. Nu ska det ju byggas lite snedvägg där bakom så det är ju långt ifrån klart, men tanken är att de som tillverkar granitskivan ska komma och mäta imorgon.

Bilderna är tyvärr rätt usla. Det är svårt att ta kort med ett kylskåp ivägen! Men spisen passar verkligen bra ihop med de nya luckorna. Och även kyl och frys kommer smälta in fint. Plus i kanten för det!

Skåpfredag

2011-10-28T21:42:00.000+02:00

Ser ni? Taket är målat och lite skåp är på plats! Strålande!

Oj vad glad jag måste blivit. Jag tog visst två likadana bilder. Nu är jag borta med pluttedatorn och inte vanliga bloggverktyget, så nu orkar jag inte krångla. Bra vinkel!

Här i hörnet ska spisen stå. Här ser man också att de satt gipsskivor där kaklet sedan ska sitta.

Och här kan man se var kyl och frys ska stå och att det ska sitta en liten inbyggd mikro där intill. Oj vad litet utrymmet för den ser ut. Hoppas allt stämmer...

Nu är det iaf helg och vi har flytt fältet litegrann. Nästa vecka blir spännande. De tror de blir klara innan helgen. Men allt hänger lite på stenskivan som ska sågas till. Åh så spännande!

Torsdagstråkigt

2011-10-27T21:30:00.001+02:00

Imorse kom målaren. Imorse åkte målaren. Då hade han spacklat lite till, kanske en halvtimme. Sen hände uppenbarligen inget mer idag. Enligt målaren så hade han inte dragit ur någon sladd igår. Inte vet jag. Det kanske var han eller nån annan som varit här och mätt nåt eller så. Eller så var det barnvakten, varför nu hon skulle göra det. Isf måste de ha glömt sin strålkastare på, annars skulle hon ju verkligen inte ha någon anledning... Jag tror iaf att den som drog sladden var disträ, så det kan väl varit målaren fast han hävdar sin oskuld. Jag tror ju inte någon gjorde det med flit. Nåväl. Såhär är läget.

Här och där tittar det fram sladdar.

Många sorters spackel finns det.

Under och kring vattnet och där kyl och frys ska stå har man lagt ett köksigt golv ovanpå vårt fina eklaminatgolv.

Taket ska vara färdigspacklat nu. Han sa att han skulle måla imorgon men han måste väl slipa först? Och han sa att snickaren nog börjar sätta skåpen imorgon. Värst vad de ska hinna mycket imorgon då. Men det är ju klart, de har ju vilat hela dagen idag. Eller?

Såhär mysigt har vi det i vardagsrummet. Totalt kaos.

Vid det här lilla bordet äter tjejerna frukost och hämtmat. Vi vuxna står eller äter där vi får plats...

I övrigt idag har Sandrine haft första grupplektionen på cellon...

Och jag har stickat klart min mössa.

Inget särskilt

2011-10-26T22:49:00.000+02:00

Idag har det inte hänt något särskilt. Det ser ut ungefär som igår, fast lite spacklat. Det enda nämnvärda är att målaren dragit ur förlängningssladden som även kyl och frys satt i, så när jag skulle hämta något att äta upptäckte jag att kyl och frys var strömlösa. Heja målaren. Eller inte. Buuuu.

Nya bilder imorgon!

Nytt tak

2011-10-25T22:00:00.001+02:00

Taket blev ju inte så bra, så vi bestämde att vi rev ut trätaket (tyvärr, det var ju fint egentligen. Där det var.) och istället blir det gipstak med inbyggda LED-spottar. Idag ser det därför inte ut som att det hänt så mycket mer i köket.

Men det har det alltså. Det har kommit till ett nytt tak. Oplanerad försening, alltså. Och inte är det klart heller. Alla de där spottarna ska ju upp, och så ska det ju målas. Håhåjaja! I övrigt har de lappat lite vägg.

Och i garaget står det nya köket och trängs. Blir spännande att se när det får komma in. Jag gissar att det inte kommer in imorgon heller. Tyvärr. Tråk. Tråktak!!

Nytt golv men inget tak...

2011-10-24T20:48:00.001+02:00

Imorse kom byggjobbarna. Innan vi hann hemifrån var hälften av skåpen borta. Lysande! När vi kom hem idag såg det ut såhär:

Golvet var lagt! Syns inte så mycket, men ser förmodligen bra ut...

Men taket är ett problem. Vårt relativt fina innertak var inte bara målat på synliga ytor, som vi trott, utan existerade bara på synliga ytor! vad gör vi NU då? Det saknas alltså innertak på ställen som kommer bli synliga i nya köket. ¤)(/#¤(&%&%!!! Probläääm!

Hur, hur, hur, hur, huuuur tänkte den som hittade på den här snållösningen för innertak??? Idiot. Nu måste vi tänka fort på hur vi ska lösa det här. Urk. Tråkigt. Tänk om vi måste riva bort allt och ha tråkigt gipstak istället? Inte bra. Inte alls bra. Usch.

Tomt!

2011-10-23T23:13:00.001+02:00

Köket är tomt! Och jag måste sova. För imorgon klockan 7 kommer hantverkarna!

Booo!

Halvtomt kök

2011-10-22T23:25:00.001+02:00

Idag har jag

varit på Sandrines 4-åringsjympa och haft med Julie i släptåg

fikat med tjejerna hos vänner och lånat flyttlådor

ätit lunch hemma

åkt till biblioteket med hela familjen på barnteater

lånat barnböcker

klippt ned buskar

burit växter inne

städat

spelat cello med och för Sandrine

ätit middag

lekt med tåg

packat kök

packat kök

packat kök

Resultatet börjar likna något. Alla skåp som är tömda har vi tejpat ihop. Allt som är framme är, tja, synligt. Imorgon får vi ösa ner allt i lådor. Bara sådär. Det vi inte lyckats hitta bättre platser till. Och så måste vi röja garaget så byggjobbarna kan ställa grejer där. Samt för att kunna spara undan lite delar vi lovat bort till andra från det befintliga köket. Ja, jisses. Det finns kvar att göra...

Inspiration

2011-10-19T21:24:00.001+02:00

Idag har jag köpt inspiration på tre språk. Jag har fortfarande inte tänkt ut hur jag ska hitta någon TID att utföra dessa idéer. Men det ger sig väl. Kanske. Bastelspaß. Känn bara på ordet!

Och så har Sandrine haft sin första cellolektion. Nästa sak att försöka hinna med dagligen: öva på cellospel.

På köksfronten: inget.

Snart börjar det hända grejer!

2011-10-18T21:29:00.001+02:00

Här är lite bilder jag tog i helgen på vårt opraktiska och stökiga kök.

Och nu har jag kämpat på både i helgen och lite ikväll med att rensa bort grejer. På dessa bilder ovan är alla skåp proppfulla med massor av saker. Men se nu börjar hyllorna gapa tomma!

Spännande, spännande! Men väääldigt mycket kvar att rensa bort. Flämt! Nå, att ösa ner all mat och alla kastruller och stekpannor i lådor och flytta bort alla växter borde inte ta så lång tid och det kommer göra stor skillnad. Tror jag...

Måndagsbekymmer

2011-10-17T22:09:00.001+02:00

Men vad är nu detta, mer svammel på gång? Jajamen. Idag funkade inget på jobbet. Dessutom borrades det betong mest hela dagen. Som tur var smet jag på lunchspinning och cyklade mig svettig istället för att svettas på jobbet.

Av nån konstig anledning kände jag ändå att jag ville springa ikväll, i mörkret och kylan. Så nu har jag testat det. Det blev 4,8 km, nöjda ben och fantastiskt missnöjd mage. Min plan att mysa utmattad under en filt krossades lite där. I övrigt har jag spelat wordfeud och försökt köpa vinterjackor till barnen idag. Det gick också lite sådär. Den som var till Julie passade på Sandrine och den som var till Sandrine var bara jättestor. Så nu ska jag byta den mot en liten till Julie. Krångel, krångel.

På köksfronten intet nytt. Inget mer har blivit rensat idag. Det börjar bli dags att skynda på.

Söndag

2011-10-16T20:08:00.001+02:00

Idag har jag flyttat saker från köket till vinkällaren. Och så har jag tvättat lite. Vilket vansinnigt spännande liv man lever! Jag måste ju ha gjort något annat också? Hm. Sorterat tvätt. Lagat lunch. Hjälpt barnen måla med vattenfärger och pärla pärlplattor. Spelat Wordfeud. Och så hade jag sovmorgon.

Nu sover båda barnen så nu ska jag ta tag i ett dåligt samvete. Jag ska sätta ihop en inbjudan till ett luciafikaevenemang som jag i egenskap av "jobbar med data" blev utsedd till att vara given för. Hej Word! Här ska clipartas. Det är skönt att känna sig behövd.

Jamen så här är det det är.

2011-10-15T20:49:00.001+02:00

Jag tänkte skriva några ord om hur det är. Det är så här.

Om en vecka kommer händiga människor att riva ut hela vårt kök. Två veckor ska det ta, men sedan ska vi ha ett helt nytt och fint kök. Vilken grej. Det har varit en lång process att välja allt och få allt rätt, men nu kommer det bli så bra, så bra. Det måste det. Så är det med det.

Och på onsdagar och torsdagar har jag lärt mig spela cello. Det är såhär nämligen, att Sandrine ska lära sig spela nu. Hon är fyra år och då kan man börja spela suzukicello. Den metoden går ut på att föräldern först lär sig. Så nu har jag lärt mig. Nu ska jag kunna hjälpa henne hemma och stötta hennes spelande. Hon börjar på onsdag. På torsdag ska jag spela konsert (nåja, det är mest på skoj) med de andra mammorna. Att spela cello är det roligaste jag gjort på år och dag. Fantastiskt givande. Tyvärr 20 år för sent, men kanske är det nu jag har vett att uppskatta det hela?

Sytt har jag inte gjort på länge. Eller det har jag väl, lite, men inte nämnvärt. Just nu är jag lite inne på handsömnad i filt, och jag har stickat klart den gigantiska sjalen som jag borde blocka, men det har jag ju aldrig gjort förut så hur ska jag orka ta tag i det nu? Mitt emellan allt annat?

Jag fortsätter träna. Löpningen har fått stiga tillbaka lite av praktiska skäl, men jag har börjat spinna igen på lunchen. Och nu i veckan testade jag ett smärsamt gruppass. Känns inte riktigt som min grej, men jag kommer testa igen. Eller hur? Jo det kommer jag. För jag fick vansinnig träningsvärk. Då gör det ju nytta och då kan det vara värt lite tråk. För så himla kul var det ju inte. Jag är ingen gruppträningsmänniska...

Jag har också läst en bok. De senaste åren har jag bara läst nån deckare per semester, eller liknande. Inget nämnvärt, inget jag är stolt över, ingenting. Man kan inte orka allt. Att ta mig igenom alla Proust känns som en utopi idag (och faktiskt orkade jag bara med 1½ förut också). Men nu har jag läst mig igenom 1200 sidor Ayn Rand. Jag förutsatte att jag skulle gilla det, baserat på vad jag hört, men jag inte bara gillade det, jag blev besatt. Jag tycker fortfarande att början av tredje delen av Och världen skälvde (Atlas Shrugged) var seg, men i övrigt var boken mycket bättre än jag förväntat mig. Och då hade jag ändå rätt höga förväntningar. Det tog sin tid att läsa, men jag är redan sugen på nästa bok. Men jag har lite fritid att ta igen, så Urkällan (The Fountainhead) får vänta.

Hur är det mer då? Det kanske inte är så mycket mer. Jag vill väldigt mycket men orken saknas. Jag har saker jag måste ta tag i. Blogga är fantastiskt lågprioriterat. Mest aktiv numera är jag nog på Twitter. Eller i verkligheten, kanske. Faktiskt. Tro't eller ej. Det är så det är.

En liten uppsats om att vinna över sig själv

2011-07-18T22:35:00.001+02:00

Men... Om jag inte handarbetar och inte bloggar och inte kokar sylt eller bakar... vad gör jag då? Tja, den senaste tiden har jag gjort det här... Och även om varken distans eller tider ser så imponerande ut vid en första titt så är jag så sjukt stolt över detta.

Till att börja med, jag har aldrig någonsin innan den 9:e juni 2011 sprungit mer än en kilometer i naturen. Ja, jag har nog aldrig sprungit mer än sisådär 500 meter heller, men där nånstans ligger det väl. På löpband har jag sprungit mer, om bandet varit helt platt. Men aldrig ute, på riktigt. Varken när jag gick i skolan och man skulle ut och kuta eller när jag själv tidigare fått något ryck att försöka motionera i skogen. Inte ens när jag gick på spinning flera gånger i veckan klarade jag av att springa. Jag sprang en liten bit, men sedan fick jag stanna och gå. Omöjligt. Något fel med andningen. Gick bara inte.

Sen har vi det här med foten. 2005 fick jag ont i stortåleden på ena foten. Jag gick med det länge och sökte sedan vård. Fick olika varianter av inflammationsdämpande och smärtstillande. Röntgades och inget hittades. Sedan minns jag inte alla vändor. Jag fick köpa dyra inlägg. Det var där första omgången slutade tror jag. Jag gick till humbugläkare. Jag var desperat. Under tiden slutade jag spela golf och gå omkring över huvud taget. Att gå gjorde ont. Klackar är bara att glömma, ens minsta lilla. Jag blev gravid och valde att bara acceptera situationen.

När jag var hemma med Sandrine kunde jag inte ens gå barnvagnspromenader. Det gjorde bara ont. Jag sökte vård igen. Fler omgångar med röntgen och liknande. Jag kom till en ortoped som konstaterade Hallux Rigidus. Stel stortåled. Jag fick tid för operation, och opererades våren 2008. Läktiden till helt bra var satt till 12 månader. Efter 12 månader var jag bättre men långt ifrån bra. Jag kunde böja leden, men det gjorde ont vid belastning. Men jag var också gravid igen och tänkte att någon behandling orkade jag inte med just då, och läkningen kanske tog längre tid med extrakilon att bära runt på.

Jag tröttnade i alla fall än en gång på att det fortfarande inte var bra, så efter att Julie var född sökte jag en tredje gång vård. Fick ta nya bilder och åka till ortopeden i Motala denna gång. Hurra... Ny diagnos: Begynnande artros. Artros är en form av ledgångsreumatism. Leden är helt enkelt utsliten på vissa ställen. Det är kört. Med lite tur blir det inte värre på länge, men det är ren slump hur det blir nu. Jag fick nu remiss till Team Ortopedteknik för att få hjälp med skor. Redan innan detta hade jag testat att köpa MBT-skor. Vansinnigt dyrt, men jag hittade ett par på rea i alla fall. Testade och kunde gå långa sträckor utan att få ont. Fantastiskt! Och efter lite konsultation på Team Ortopedteknik fick jag på något magiskt sätt landstingsfinansierade MBT-skor. Ett par om året får jag plocka ut för självkostnadspris. Oklart i hur många år detta kommer gälla, men två par har jag hunnit köpa hittills. Med dessa kan jag gå bra utan att få ont. Väldigt befriande. Foten gör dagligen ont, men jag har lärt mig leva med det. Jag kan slå bort smärtan. Det funkar, men är inte roligt.

Men löpningen då? Jag har tränat rätt flitigt på gymmet under våren. Mest styrketräning, men jag kände mig ändå i form även konditionsmässigt där i början på juni. Jag hade cyklat lite också. Det belastar inte tån och är därför en bra träningsform för mig. Så en kväll fick jag en galen idé och satte på mig ett par gamla stenhårda fritidsskor (mina löparskor hade tappat sulan...) och började springa. Jag tänkte att jag springer till spåret, sedan går jag. Sedan tänkte jag att jag springer uppför första backen. Sedan går jag. Jag tänkte att om jag springer lite lite till har jag sprungit EN KILOMETER, wow, det måste jag försöka. Sen går jag. men jag gick aldrig. Efter 23 minuter var jag hemma igen. I princip död. Men foten gjorde inte ont. Jag har ingen aning om varför, men den gör plötsligt inte ont när jag springer. Efteråt är den trött och öm, men den smärtar inte mer än efter en rask promenad till pendeln eller en shoppingtur på en timme.

Så jag har fortsatt. Jag köpte snabbt nya skor. Billigaste löparskon på rea. De verkar duga bra. Och jag satte upp som mål att klara två varv innan sommaren är slut. Idag sprang jag två varv, plus extrasnutten på 700 meter på varje varv, och så hem igen. Två varv är ca 4,4 km. Idag sprang jag 6,1 km. Foten är lite öm, men bara om jag tänker på det. Jag förstår inte vad som händer och jag vet inte vad jag ska sätta upp för nya mål. Men just nu är jag bara så fantastiskt nöjd. Detta är det häftigaste på väldigt länge. Jag hoppas att jag orkar fortsätta även efter semestern, men jag har en otrolig vilja när jag bestämt mig för något, så hittar jag bara rätt mål och rätt belöningar så ska det nog gå bra.

Och om någon har orkat läsa ända hit så... tack för visat intresse! :-)

Snurrig grytlapp

2011-07-16T09:43:00.001+02:00

Jag har varken haft tid eller lust för så mycket handarbete sista månaderna. Jag stickar på en sjal. Borde sätta fart så den blir klar nån gång. Och så har jag försökt avsluta lite liggande projekt. Den här snurriga grytlappen började jag på förra sommaren tror jag.

Den är dubbel, så jag har virkat två såna här sidor och sedan virkat ihop dem längs kanten. Virkningen går till så att man virkar alla färgerna samtidigt, en bit i taget, och så fortsätter man på nästa. Kul till en början men inte så kul i längden. Nu är den iaf klar!

Mönstret hittar man på Ravelry.

Riddarspel

2011-05-27T21:34:00.001+02:00

Om man är prinsessa måste man ju både äta banan och gå på riddarspel. Eller hur?

Lillsessan

2011-05-27T21:26:00.001+02:00

Jag har blivit en sån där som inte förstååååår hur folk orkar sy så mycket och blogga om det och gud vet vad. Vuxen kanske det heter? I alla fall, min andra prinsessa behövde också en klänning. Så under några hektiska kvällar sydde jag en åt henne. Fort och bara lite lite fel. Den blev lite för kort. Jag gjorde 4-årsmodellen till henne också men kortade livet med ca 5 cm och kjolen med ca 10 cm. Det skiljer trots allt 15 cm på tjejerna. Men små barn har konstig kroppsfördelning, så den slutade lite för kort. Jag fick köpa en spets till nederkanten för att förlänga liiite i alla fall, men fortfarande, egentligen lite för kort. Denna bild är tagen utan spets...

Och resultatet tillsammans... mmm. Härligt att se men svårt att ta kort på!

Som man ser här är modellen något enklare, för den har inte puffärm. Det fick bli vanlig lång ärm istället för att spara lite tid. Men i övrigt är modellen samma. Allt från gömmorna förutom blixtlåset (40 cm för lillsessan) och den påsydda spetsen i nederkant. Bra jobbat, va?

Prinsessa

2011-05-09T21:56:00.001+02:00

Jag spontanshoppade en bok på bokrean som hette Allt för små prinsessor. Den var lite inspirerande, men inte bra. Alltså, jag vet inte om det är översättningsfel eller dåligt skrivet från grunden, men beskrivningarna saknar rätt mycket. Och mönstren måste man skala upp på rutigt papper. Och inte ens har de bemödat sig om att då lägga mönsterdelarna så de följer rutmönstret i sina rakare linjer. Och inte ens har de låtit 5x5-griden stämma så man kan följa pappret. Nejdå, mitt i allt finns en extra rutrad som ställer till det. Men i alla fall. Efter mycket svordomar fick jag ihop ett mönster som jag tänkte ge en chans i alla fall, och titta, det gick att få ihop det! Men om man är ovan är detta verkligen inte en bok att rekommendera. Man får använda de kunskaper man redan har för att nå önskat resultat. Som tur är har jag rätt mycket kunskap! Det blev en finfin klänning där alla tyger är skåpvärmare, och enda nyinköpet är blixtlåset i ryggen. Roligt att använda såna här tyger! Storleken är 4-6 år, men med kortad kjol. Man vill ju inte att prinsessor med spring i benen ska ramla omkull. Den blev i alla fall populär, så här kommer lite fartfyllda prinsessbilder...

Annika 33 år

2011-04-27T14:21:00.001+02:00

Gillar fortfarande att virka bättre än att sticka, generellt.

Jobbar lagom deltid för att hinna hämta barnen i tid

Tränar periodvis duktigt på gym

Äter fortfarande för mycket fikabröd och feta såser

Har börjat intressera sig för designat porslin

Tycker inte om att gå upp tidigt

Syr för sällan för att vara riktigt bra på det

Älskar sina barn men drömmer om egentid

Gillar att sova

Vill ha nya garderober

Längtar till semestern i Turkiet

Fotbollslagret?

2011-04-21T22:20:00.000+02:00

4 år!

2011-04-17T21:22:00.001+02:00

Senaste tidens undanflykt, bortförklaring osv. Storbarnet har fyllt fyra och firats ett antal gånger. Innan det har det städats och fejats och hittats på skattjakter och köpts presenter och en massa annat typiskt tidsödande och orkdödande. Men nu då, vad ska jag hitta på att skylla på nu när jag inte hinner fixa, dona eller ens blogga? Jag testar förkylning, för förkyld är jag. Och sedan är det ju påsk!

Silver

2011-04-17T20:36:00.001+02:00

Jag har roat mig tre torsdagkvällar denna vår med att gå en kurs i silversmycken. Jag har testat tre olika tekniker. Första gången formade jag silvertråd, vilket var lämpligt eftersom vi hade ont om sågar den gången. Andra gången snodde jag åt mig en såg och sågade en uggla i silverplåt. Tredje och tyvärr sista gången knåpade jag ihop ett armband av silverringar.

Ugglan känns lite trä- och metallslöjd, men jag tycker om den. Jag har testat två tekniker på ytan. Först diamantslipade jag hela med en grej som såg ut som en kökssvamp ungefär, och sedan hamrade jag ugglans vingparti. Den är inte så stor. Kanske 2½ cm hög? Kanske 3? Det var väldigt svårt att komma på något lagom svårt att såga, och eftersom jag ville ha diamantslipytan kunde jag inte heller köra den i trumlaren så den blev lika blänkande som de andra smyckena eftersom det hade polerat bort en del av detta.

Maffigast och svårast var armbandet. Det består av massor av små ringar jag har fått trycka ihop med tång på rätt sätt. Först fick jag tillverka ringarna av tråd. Eller, jag tillverkade ringar i den dimension läraren anvisat mig. Sedan kom han på att det var fel dimension, så då var han snäll nog och hjälpa mig snurra upp nya ringar av silvertråd som jag fick såga loss från den spiral som bildas när man vevar upp tråd längs en pinne. Annars hade jag aldrig hunnit klart. Jag hann knappt ändå, men lite på övertid knåpade jag fast spännet, och lämnade det för trumling. Hämtade det dagen efter och oj så blankt det hunnit bli! En del ringar är inte perfekt stängda, och inte ens ganska bra, utan man känner skarven. Jag ska fundera på om jag ska försöka rätta till det eller om jag ska anse det bra nog. Kedjan är så kompakt att man kan inte öppna den mitt på och rätta, så gjorde man fel fick man backa. Ungefär som när man virkar. Så jag är ju ganska van!

Kursen gick här i Linghem och jag hoppas det blir en fortsättning, även om detta nog inte är något jag vill göra jättemycket ändå. Det blir rätt dyrt, och vad ska jag med alla smycken till? Måste prioritera tiden. Nu går jag på yogakurs istället. Det borde bli en annan typ av resultat där :-)

Snabbsydd riddardräkt

2011-03-20T19:30:00.001+01:00

I några dagar har Sandrine gått omkring inne med galonisar på och mössa till det och kallat det för sin riddardräkt. Detta blir rätt varmt och passar inte så bra, så jag tänkte att jag får väl slänga ihop en riddardräkt då. I gömmorna finns sedan länge nån slags silverlacktyg som jag glömt tanken bakom för det är nog snart 10 år sedan. Och marinblått fodertyg. Men min 80-talsbok har jag lånat ut, så jag fick kolla Günthers bok för att hitta något enkelt att utgå ifrån. Det fick bli en omlottblus. Fast bakåfram. Inte det bästa valet såhär i efterhand. Men det funkar. jag orkade inte vändsy helt för det är så krångligt att tänka rätt på ärmarna. Kantade dem med snedslå istället. Och vapenskölden testade jag en ny applikationsteknik jag läst om. Sydde på vlieselin bakpå motivet, fast med klibbsidan mot rätan. Nu vågade jag inte försöka stryka på lacktyget ändå, men efteråt klippte jag upp vlieselinet och krängde runt så klibbsidan kom utåt. Där hade det kunnat gå att stryka fast det som ett tygmärke ungefär är tanken. Men jag fick förlita mig på att sy. Det gick bra det med. Applikationen får en snygg kant på detta sätt. Resultatet totalt är inte superbra, men absolut tillräckligt bra för en kvälls snabbjobb!

Till detta behövdes en mössa. Jag ritade av en köpe-väpnarluva från Molo och sydde ihop i en trikå med glitter i som jag tror är från Jofotex, fast även det för rätt många år sedan. Jag gillar ju att vändsy sånt här, men den här ska ju användas inne och inte som utemössa, så enkelt tyg, rullfåll längst ner och vanlig fåll runt ansiktet. Blev riktigt bra, så såna kanske det kan bli fler i maskeradsyfte.

Och vad glad den lilla riddaren blev, men det syns ju på bilden!

Födelsedagsvåren

2011-03-19T14:10:00.001+01:00

Senvintern och våren är intensiva födelsedagsveckor i vår familj. Den 22:a februari fyller Julie. Veckorna kring där gick alltså åt till att städa och hålla olika kalas. Nu är vi i en mellanperiod, men sedan 5 april är det Sandrines tur att fylla år. Så då blir det inte så mycket tid över till pyssel, tyvärr. Lite har hunnits med, men inte hamnat på bild. Långsammast (fast ändå rätt snabbt) just nu är en ny sjal jag börjat sticka. Onödigt, jag vet, men roligt. Ska försöka ordna en bild snart. Under tiden kommer ett pauskollage från Julies tre födelsedagskalas! (klicka på bilden för en större version)

Doodler

2011-02-13T13:10:00.001+01:00

Jag har fastnat lite för spelet Doodle Jump på min telefon. Man är en liten figur som heter Doodler och som hoppar på plattor. Idiotenkel grundidé, som alltid i spel man fastnar i. Doodler ser ut såhär:

På bilden här har han en raket på ryggen. Man kan få lite olika såna saker medan man spelar. I fredags bestämde jag att jag ville ha en egen Doodler. Så jag virkade en. Jag tänkte att det kan jag inte ha varit den första som gjort, men jag valde att inte googla. Jag ville hitta på själv. Men efteråt har jag googlat, och då hittade jag inga virkade Doodlar! Vad konstigt! Det finns ju massor med virkade/sydda Angry Birds, så det tog jag för givet att det skulle finnas. Hur som helst. Nu finns det en virkad Doodler. Min!

T-shirt-fabriken

2011-02-07T21:17:00.001+01:00

Jag jobbar på så sakteliga med att göra åt mina tyger så det kan bli plats i skåpet för lite nytt snart. Huvudsakligen försöker jag använda de lite mer barnsliga tygerna, eftersom jag känner att snart-fyra-åringen håller på att växa ifrån såna mönster. Men här fick även lite ganska trist randigt tyg bli en t-shirt. Jag har två t-shirts till som är klippta och delvis ihopsydda, men som ska ha annan färg på kantbandet, så där är jag nu. Det går ju mycket fortare att köra med löpande band-princip och slippa trä om maskinerna i olika färg etc, men det är också mycket tråkigare. De färdiga tröjorna blir i alla fall väldigt fina, om jag får säga det själv... Fortfarande storlek 104. Borde passa denna sommar och en sommar till. Och sen två somrar för Julie, förhoppningsvis. Jag känner att jag borde sy något åt henne också snart, men såna här rena bruksplagg känns smartare att sy i den större varianten, och så istället satsa på något lite roligare direkt till Julie. Det kanske blir en klänning eller nåt. Det finns fortfarande mycket tyg att sy av...

Åsikter från frysdisken

2011-01-26T21:15:00.001+01:00

Detta år har börjat rent ut sagt värdelöst om man ser till hälsan. Jag har i princip varit rejält förkyld oavbrutet sedan den tredje januari. Nu har dessutom barnen varit febriga och förkylda medan min man varit bortrest, så jag har ägnat veckan åt VAB. I kombination med dålig aptit och ingen lust att laga mat har jag istället utforskat frysdisken.

Billys pannkakor med chokladfyllning: Ja, i vår mikro behövs bra mycket mer tid än 1½ minut för att dessa ska bli varma, men får de lite tid till blir de alldeles lagom goda för storkökspannkakor. Självklart inte i närheten av hemgjorda, men för ordinariepriset 9.90 per paket (3 för 27!!) är de alldeles lagom smaskens. Jag ger dem FYRA virknålar av fem möjliga!

Nästa test blev Ploppglass. God ljus mjölkchokladglass och god kolafyllning, om än lite seg. Rätt bra sprödhet i struten. För att vara flerpacksstrutglass tycker jag de var riktigt trevliga. Får också fyra virknålar!

Sista testet blev Dr Oetkers tonfiskpizza Tonno. Jag gillar iofs tonfisk, men det är inte mitt förstaval på en pizza. Faktiskt aldrig mitt val, egentligen. Men det är Sandrines favorit, så jag tänkte att vi testar. Nu var hon febrig och sov över middagen, så bara Julie och jag delade på denna. Den gick att äta. Den var på intet vis otrevlig. Men den smakade INTE tonfisk. Inte minsta likhet med tonfisk på pizza man köper på pizzeria. Näpp. Så tyvärr, bara en virknål. Denna kommer inte gå hem som "tonfiskpizza" hos den unga damen.

Tunika med lila elefanter

2011-01-18T10:06:00.001+01:00

Jag tog mönstret från äppeltunikan och ritade om armarna lite. Smalnade av. För jag ville inte sy med resår. Det är knöligt och jag tycker inte resultatet blir så bra. Behöver säkert öva på det, men inte roligt just nu. Det fick bli kantband istället. Och så fick det räcka med en volang. Men annars så! Annars är det samma mönster i storlek 104. Den blev fin. Jag hoppas den går hem också. Elefanternas tyg är lila, även om det nästan ser lite svart ut på håll. Lila brukar ju så hem, så det blir nog bra!

För kort :-(

2011-01-18T10:05:00.001+01:00

Min fina filt. Jag är hemma och vabbar idag. Försökte dra filten över oss. Men då åkte fötterna ut. Den är helt enkelt för kort. Den funkar som över-benen-framför-brasan-pläd, men det är inte det den används till. Vilket är synd för färgerna skulle verkligen passa bra just i fåtöljen framför brasan. Men i alla fall. För att få den användbar behöver den nog ytterligare några decimeter på längden. Vilket inte ens är svårt att ordna. Det tar bara tid och kostar lite pengar. Men det är nog den vägen jag måste gå. Till garngrottan och köpa mer garn. Och så virka, virka, virka... Den är för skön och fin för att få sluta sin karriär som halvmesyr.

Uggle-tischa

2011-01-07T22:42:00.001+01:00

En likadan som igår! Men vilket tempo, inte sant? Även idag ett jofotex-tyg ur gömmorna. Och mudden och kantbanden är cerise, även om de ser hallonröda ut på bilden. Nu hoppas jag bara att de passar också. Det slog mig just att ärmhålen skulle kunna vara lite tajta. Vi får väl se. Det blir inga fler sydda innan dessa är provade och godkända i alla fall.

Och tack för svaren ni som kommenterade att ni fortfarande läser! Jag vet inte om alla RSS-läser numera. Jag vet rätt många som inte gör det. Och själv rensar jag bort tråk från mitt eget flöde rätt ofta, och tråk är väl vad jag presterat senaste tiden. Men, förhoppningsvis ändring nu! Och en anledning till det är att jag slutligen tröttnade på Bloggers jättejobbiga editeringssida. Nu har jag skaffat en offlineeditor som heter Zoundry Raven och är gratis. Och hittills är jag jättenöjd! Jag slipper bli arg varje gång på bilder som hoppar. Jag slipper bli irriterad på formattering som inte blir som jag vill. Nä, det här verkar funka! Enkelt och rent. Utmärkt!

Jag har belagt mig själv med köpförbud på tygfronten tills jag gjort åt en avsevärd del (lagom ospecificerat!) av mitt tyglager. Och just nu känns det inte som ett problem. Tråd får jag köpa. Jag har tyvärr inte turkos tråd till CoverPron och jag har turkos muddväv som skriker efter att bli använd, så det kan kanske bli ett komplement. Men annars, nej! Det finns helt enkelt inte plats för mer tyg nu. Och jag har massor av idéer! Tid är bristen, men allt går fortare och enklare när man är inne i det, och det känns som att jag i alla fall har ett ben inne igen nu! Roligt!

Elefant-t-shirt på beställning

2011-01-06T22:51:00.001+01:00

Inget konstigt alls. En t-shirt. Med elefanter. I storlek 104. Mönster från Ottobre 3/2007 om jag minns rätt nu. Om den passar bra ska jag sy ett gäng till för den är rätt lätt och snabb. Men bäst av allt är att den är sydd på beställning av Sandrine. Hon ville ha en tröja i detta tyg, sa hon bestämt efter att ha tittat i mitt tygskåp. Ja, sen ville hon ha tröja i en massa andra tyg också. Jag tyckte att SÅ många tröjor behöver hon inte, men hon kontrade med att hon menade som hon kan ha när hon blir FYRA år! Så detta är en tidig fyraåringströja. Och alla maskiner var snälla mot mig. Också ett glädjeämne.

Men om jag ska börja blogga lite bättre igen, så undrar jag ju. Är det någon som läser det här? Mer än mamma? I första hand bloggar jag mina sydda alster för egen referens, men det vore ju lite kul att veta om någon annan läser. Så jag vet hur mycket jag ska förklara lite tydligare än bara så de som redan är insatta förstår :-) Lämna gärna en kommentar om du läser, så jag får ett litet hum om ifall jag har någon målgrupp kvar efter detta ytterst torftiga bloggår 2010...

Pärlslutet 2010

2011-01-05T20:32:00.001+01:00

Sista månaderna 2010 pärlade jag en del. Inte precis mot slutet, mer än några julklappar, men i oktober-november blev det en hel del. Här är en liten bildkavalkad. Det mesta är till salu om man så vill, för jag har redan galet mycket mer smycken än jag har behov av. Priset ligger på ungefär självkostnadspris. Så skulle nån mot förmodan vilja ha något av detta så är det bara att höra av sig :-)

Långt grön/brunt halsband...

Armband i memorywire och frostiga glaspärlor.

Vaxade pärlor och ett grönt glashjärta.

Plast, vaxat och hematit i en enda röra. På memorywire.

Vaxade oregelbundna och metallmellandelar.

Porslin med orkidéer och släta vita. Den här är inte till salu. På memorywire.

Juligt set med örhängen och halsband.

Julhalsband på memorywire. Inte till salu.

Blåa örhängen av glas och vaxat.

Testinlägg

2011-01-05T18:59:00.001+01:00

Testar ett nytt sätt att blogga som verkar lite knepigt. Kanske kan göra bloggandet lite frekventare, om jag bara får bilderna att funka...

Inleder året med sömnad...

2011-01-05T18:40:00.002+01:00

Äpplen!

Jag avslutade förra året och inledde detta med att sy en äppeltunika åt Sandrine. Mönstret är från Ottobre 1/2006 och är i storlek 104. Försökte först sy halskantningen enligt anvisning, men det blev vansinnigt fult! Så det var bara att sprätta och skruva på kantbandaren på Coverpron och hålla tummarna. Men den hade nog saknat mig för den krånglade inte alls! Duktiga maskinen kantande så fint, så fint!

Det gav mersmak, så jag hoppas få upp tempot lite på sömnaden. Sandrine har beställt massvis med olika tröjor, men vi får väl se vad det blir. Jag känner att det är dags att använda upp alla barnsliga tyger nu och snarare satsa på grafiska mönster (som detta...) än gulliga djur och liknande. Passar bättre på de numera lite större tjejerna!

2010, bloggens död?

2010-12-31T15:06:00.000+01:00

Jag tänkte sammanfatta 2010 lite, men jag minns inte riktigt vad som hänt. Så jag satte mig och tittade igenom mina bilder. Det har hänt rätt mycket, fast inte så mycket konkret.

Året började med en bebis i familjen. En bebis som tog väldigt mycket plats. Hon såg ut såhär, iklädd en tunika i storlek 74/80 och ett klädsamt kex:

Nu har året gått och den där bebisen har blivit stor. Formellt sett är hon fortfarande bebis i 1½ månad till, men det är (oftast) inte så vi ser på henne. För bebisar kommer inte argt springandes med fjärrkontrollen i högsta hugg och säger "Jag kan inte sätta igång den!". Nä. Nuförtiden består den här familjen av två vuxna och två barn.

Årets bästa måste ha varit Spanienresan. Där var alla glada och livet var förhållandevis stressfritt. Så har det inte varit hemma. Hemma har allting varit väldigt bråttom hela tiden. Allt ska vara klart omedelbart. Vänta är tråkigt. Det tar på krafterna att ha det så. Så hobbymässigt är slutsatsen att jag vill betydligt mer än jag orkar.

Men i alla fall. Det händer saker. Under våren sydde jag faktiskt fortfarande lite kläder, fast jag jobbade heltid då. men det har inte blivit mycket sytt i år. Jättetråkigt. Jag ska försöka komma in i det igen, men det är lättare sagt än gjort när man mest är trött efter barnens läggdags. Men jag har för mycket tyg och för dyra maskiner för att det ska kännas okej att inte försöka väcka liv i det det intresset igen... Årets bästa sydda plagg syddes redan i januari, och är den här jättesköna huvtröjan...

Under hösten fastnade jag istället i virkning. Jag virkade och virkade. Oj vad jag virkade. Jag blev besatt av mormorsrutor. Så jag virkade en gigantisk filt. Eller iaf normalstor filt. Eller faktiskt lite mindre än normalstor, men den funkar. Och den tillhör lätt de handarbeten jag är stoltast över över huvud taget, inte bara i år.

Dessutom gick jag en liten endagskurs i pärlsmycken. Det slutade med att jag köpte all tänkbar utrustning och massor av pärlor. Så nu gör jag pärlsmycken också. Roligt! Men jag har verkligen inte nytta av allt jag gör. Jag borde försöka sälja, eftersom det är så kul att tillverka, men ju faktiskt kostar en del, men det blir så stor affär att försöka hitta kunder. Jag har inte direkt nån etablerad kundkrets att börja pracka på. Men kul är det. Och man kan i alla fall lätt fixa presenter till alla av kvinnligt kön. Och några män.

Under sommaren fick jag för mig att sylta och safta. Så det gjorde jag så mycket jag kunde. Det blev många burkar med mer eller mindre bra resultat. En del finns kvar, men annat är slut. Jag borde göra lite mer blåbärsmarmelad...

Och så la vi mycket tid och pengar på att fixa i ordning källaren. Det är inte klart än, men det närmar sig. Ny soffa tillexempel. Jag borde ta bilder och visa resultatet. Men det är ju inte riktigt klart än... Om det någonsin kommer bli det. Och på sommaren köpte vi studsmatta. Och studsade en hel massa.

Mycket och lite. Små steg på vägen mot något större. Vi slutar såhär, och med följande förhoppningar om det kommande året...

- Mer sytt!
- Mindre stress!
- En liten chileodling!
- Lika kul semesterresa som förra året!
- Mer kompislek för båda tjejerna (och mer egentid för oss...)
- Färdigt i källaren
- Nya garderober

...inte helt omöjligt, va? Och kanske, kanske lite mer liv här igen. Men det känns fortfarande mer rätt att prioritera saker man gör, före att skriva om dem. Faktiskt!

Stora mormorsrutan!

2010-11-14T08:49:00.000+01:00

Jag började virka nåt stort. Sen fortsatte jag. Jag vill inte veta hur många nystan Järbo Soft Cotton som gick åt. Det var många. Och det tog tid. Men det var ju ingen brådska. Den är gjord som en enorm mormorsruta, och sedan förlängd lite åt två håll för att bli lite mer rektangulär. Den mäter nu ungefär 110 x 155 cm. Och den är rätt varm och skön!

Massor av mer pärlor

2010-10-28T20:53:00.000+02:00

Nu är jag ju fast i det här. Det är ju bara så. Halsbandet ovan har blivit lite av en favorit. Gnistriga ljusblå, silvriga vaxade och nån slags orange oregelbundna. Gillar det.

Jag ville lära mig makraméteknik, så jag köpte ett kit med fyra armband. Beskrivningen var usel och materialet också dåligt. Det saknades tom en pärla. Men, jag hade någon annan som funkade, så jag fick ihop det till slut. Nöjd med resultaten. Och så har jag lärt mig detta nu!

Det rosa är det som jag fick ta en annan pärla i mitten av, för den som skulle sitta där saknades!

Ett litet test i hematit för att se om man kunde göra smalt armband av memorywire, och ja, det kan man. Fast det blir inte så bra!

Och så lite klassiskt pärlbroderande. Här med vaxade pärlor. Funkar, men rätt pillrigt. Jag tror det blir snyggare och jämnare med en mjukare wire och kanske lite mindre pärlor?

Memorywirehalsband i oväntat grönt glas och jade. Har också blivit lite av en favorit. Enkelt och stilrent.

Ett extraliv att bära om halsen! Svampen ser inte så svampig ut som jag hade hoppats, men med lite fantasi så...

Ett beställningsjobb till min vän A som ville ha något i rosa...

...och hon ville också ha något i svart! Så det fick bli svarta pärlor och mellandelar i metall och ett litet litet hänge med en lila gnistrig pärla som effekt. På memorywire. Hoppas det passar!

Och så ett armband i memorywire. Inget konstigt alls.

Pärlor, pärlor, pärlor...

2010-10-09T21:38:00.000+02:00

För en vecka sedan gick jag en liten kurs i pärlsmycken. Bara lite tips och grundtekniker, och så fick vi köpa vad vi ville använda och sätta igång. Mitt första pärlsmycke blev armbandet ovan, med lite olika pärlor på memorywire. Lyckat första försök!

Sen gjorde jag ett långt halsband med magnetknäppe. Men det blev faktiskt lite för långt. Det blev snyggare att ha två varv om halsen tyckte jag. Efter att ha blivit helt fast i detta skaffade jag grejer för att banka egna hängen, och det här är mitt första försök. Jag tyckte att det passade bra på det här halsbandet. Lite svårt att banka, men jag trodde inte heller att det skulle vara lätt. Jag ska öva mer!

Även detta armband är från kursen. Det har ett antal magneter runt om som håller ihop det. Inget konstigt annars. Det går att ha om halsen, men är för kort för att det ska se bra ut.

På samma tema - magneter - gjorde jag detta som jag tänkte mig som armband. Men det blev inte bra. Ändarna stod rakt ut. Man kan nog inte göra så som jag gjorde. Vill man ha ändar som hänger får man nog göra dem på annan vajer och sätta fast, istället för att använda själva armbandets vajer. Men som halsband funkar det.

Sen bankade jag lite mer. Och la till lite spräckliga pärlor och satte fast på ett halsband. Detta hänge sitter alltså fast här. Går inte att plocka bort. Färgerna är nog min favorit hittills. Och bankandet blev lite snett och vint. Men jag tycker ändå det är förhållandevis lätt... nånting blir det ju i alla fall.

Och så gjorde jag ett fint halsband. Väldigt enkelt men stiligt. Och så stressad och påhejad av Sandrine gjorde jag ett matchande armband. Först blev det för långt och nu är det nästan för kort. Svårt att stänga själv. Men jag får väl be om hjälp.

Och så sist då. Ikväll gjorde jag det här armbandet. Jag försökte göra något i färger som inte är mina vanligaste. Jag blev jättenöjd. Det blev mycket finare än jag trott och borde kunna passa bra till en hel del av mina kläder.

Nu är bara problemet att jag vill göra massor massor mer. Och jag använder knappt smycken, egenligen. Jag får ju börja, men ändå. Jag tror det är dags för spontana presenter till kors och tvärs...

Rosa bandet!

2010-09-24T09:18:00.000+02:00

Jag har startat en insamling på Rosa bandet i år igen! Kom igen, stöd min insamling!

Äntligen välkomna!

2010-08-29T21:23:00.000+02:00

Äntligen har Virkverket fått ut sin bok! Som jag längtat, ända sedan hennes blogg fick upp mina ögon för amigurumi. Nu finns det säkert andra som jag inte känner till, men av mig kända virkerskor är Virkverket-Annika den klart bästa och intressantaste! Jag SKA köpa boken. Om jag inte vinner den. För genom att tipsa er, är jag med och tävlar om ett exemplar!

Fast i mormorsvirkningen

2010-08-18T20:20:00.001+02:00

Jag har nu fastnat helt och hållet i mormorsruteträsket. Hela sommaren har jag virkat på olika mormorsruteprojekt, och det är väl dags att börja visa upp. Jag har kommit till den punkten att jag i första hand handarbetar för att jag vill. I andra hand för att blogga om. Och det är så skönt. Jag kommer fortsätta blogga lite sporadiskt, men samtidigt känns det lite som att jag är klar med bloggandet. Jag har så lite tid fri nu att jag inte vill lägga den på att blogga. Jag tror inte så många kommer sörja ändå :-) Vi får se hur hösten blir. Jag kommer inte kunna sluta virka i alla fall...

Min stora inspiration är Sarah London. Allt på hennes hemsida är vackert. Jag önskar jag kunde göra lika vackra saker.

I think it might be suitable with some words in English also. Inspired by Sarah London I have made these pillows. The back of them look the same. I wish my hooking would turn out as colorful and lovely as hers, but I still haven't found the perfect yarn for this. I want many colors and happy colors. I will continue to search for color and shapes!

Blogginflation eller blogginvasion?

2010-07-10T20:30:00.000+02:00

Eftersom jag inte har tid att uppdatera den här bloggen eller nån av mina andra så ofta som jag vill, så skapade jag just en till :-)

http://syltkok.blogspot.com

Där ska jag posta mina sylter, safter, marmelader och geléer. Och sånt.

Sommar!

2010-07-09T22:14:00.000+02:00

Vi har varit på Mallorca.

Men nu är vi hemma igen.

Jag har en massa virkade saker jag borde blogga.

Och lite saker jag sytt, men det är inte mycket.

Mest av allt har vi fixat med huset och trädgården.

Vi får väl se om det blir några bilder på det.

Ny leksak

2010-06-16T22:08:00.001+02:00

Jag kunde inte motstå frestelsen längre. Det blev en HTC Desire till sist i alla fall. Hoppas jag blir nöjd när jag lärt mig alla finesser.

Published with Blogger-droid v1.3.4

Zebra och dalmatiner!

2010-06-03T21:27:00.000+02:00

Jag har aldrig tid att blogga, gnäller jag. Men det är ju inte sant egentligen. Det blir bara inte av. Nu kommer iaf bilder på lite kläder jag sytt senaste tiden, nämligen en zebradräkt och en dalmatinerdräkt.

Sen gillar jag verkligen inte nya Blogger. Så himla osmidigt att lägga upp bilder och att skriva på rätt ställe. Blir bara fel. Bläää. Tråk.

Just nu borde jag sy klart solhattar istället för att sitta vid datorn. Det är inte många sytimmar i veckan numera... men vi har gjort väldigt mycket i trädgården!

Och jag vet att jag lovat bilder på både trädgård och soffhörna och syhörna... men... Jaja, det kanske kommer. Eller så får man komma och titta i verkligheten istället. Det kan också funka.

Tjejerna blev i alla fall väldigt fina i sina djurdräkter, och det var ganska roligt att sy dem, även om jag tröttnade lite efter ett tag...

Tvillingpresenter

2010-05-08T20:37:00.000+02:00

Vad är det här då? Jo det är tvillingpresenter och en storebrorspresent på vår nya gröna matta!

Det här är en tunika i ungefär 74/80 till den lilla tvillingsystern.

Och det här är en hängselbyxa till den lilla tvillingbrorsan. Ungefär 74/80 på den också.

Och det här är en t-shirt till storebrorsan, i en tajt 104 från Ottobre. Hoppas den kan passa. De andra är väl lite att växa i eftersom tvillingarna bara är tre månader nu.

En något överarbetad present, kan man säga. Men det är ju så kul att sy till andra!

Volangkjolar

2010-05-03T21:49:00.000+02:00

Igår sydde jag dessa kjolar. De är ungefär 20 cm långa och i en ny volangmodell. Båda är faktiskt till salu, om någon är intresserad. Mina tjejer har så många kjolar, så det här var lite okynnessömnad kan man säga. 100 kronor får man betala för en sån här liten kjol. Någon intresserad?

Virkad krona

2010-05-02T22:37:00.000+02:00

Jag frihandsvirkade en prinsesskrona av garn med silverblommor i. Mest för att testa...

Sen stärkte jag den med trälimsblandning så den blev hård. Och sedan sydde jag fast resår.

Men det är nog enklare att stärka brudkronor än leksakskronor. Jag har redan fått stärka om den en gång, så det håller inte riktigt. Nästa gång ska jag testa att virka första varvet runt nån hård ring. Nån ståltråd eller nåt. Då borde det kunna bli riktigt bra!

Vad händer här då?

2010-04-16T20:47:00.000+02:00

Det har varit treåringsfirande och kalas. Det har sytts något som kommer bli presenter och inte kan visas upp än. Och så har det grejats ute och inne.

Och så har det pysslats. Mer om det kan man läsa i den nya pysselbloggen!

Jag hoppas att snart kunna visa bilder på min nya syhörna som börjar bli både färdig och städad, och att jag snart kan sy lite mer igen. Vi måste bara få ordning på allt annat först. Fritid, vart tog du vägen? Vi har ju bara senarelagt läggningen en halvtimme, men det gör enorm skillnad i hur mycket man hinner en kväll. Tyvärr...

Soffa!

2010-03-21T22:18:00.000+01:00

Vi har beställt en soffa till källaren! Efter mycket om och men hittade vi en byggbar soffa till lagom juste pris på Nordik. Soffan är Setup och den ska vara ljusgrå. Så nu är det bara att vänta många veckor och försöka sälja den gamla soffan. Dessutom var det soffdagar på Nordik så vi fick presentkort på 20 % av soffpriset att köpa annat för. Och från den potten kunde vi köpa till nackstöd och ändå få pengar över. Mycket bra. I den där ska vi väl få plats hela familjen!

Dubbelkjol

2010-03-19T22:05:00.000+01:00

Det blev lite fel. Jag var ensam en kväll och skulle snabbt sy nåt. Hade funderingar på att sy en volangkjol. Klippte till på måfå. Tänkte inte på att jag klippte i dubbelt tyg. Hoppsan. Så det blev två... Nu tror jag det löst sig så att en av Sandrines kompisar får köpa den andra. det blir sött :-) Helt egen modell. molntyg från jnydesign.

Annars blir det ju inte så mycket sytt just nu. Jag hoppas det ändras framöver för jag har köpt ganska mycket nya tyger ändå...

Polarnflodisar

2010-02-28T22:05:00.000+01:00

Enligt tanterna på Ohlssons är detta äkta pop-tyg. Ja, inte vet jag. Randigt är det, billigt var det och det har en fulgrej i tyget på ett ställe vilket skulle kunna förklara varför det fanns där. Nåja. Samma mönster som förra gången. Men den här tog betydligt längre tid att sy. Den här helgen hade jag tänkt ägna mig åt lite sånt samt ett ettårskalas (eftersom det inte blev av förra helgen pga snöovädret), men istället har jag ägnat mig åt att torka kräks och försöka sova igen förlorad nattsömn.

Knappt några hoppstygn alls. Enstaka som jag fixat till för hand bara. Det funkar. Insidan är ju orange flodisar från Jofotex.

Tomt

2010-02-21T22:16:00.000+01:00

Nu har det varit tomt här ett tag. Olika anledningar som sjukdom och sjuka barn och jobbresa och helgaktiviteter som gjort att det inte funnits tid att varken sy eller blogga. Men i alla fall. Här är vad jag håller på med just nu:

- En till huvtröja. Huvan sydd, tröjan sydd. Huvan ska kantbandas, och där tog det stopp. Kräver koncentration och minst nån timmes dedikerad symaskinstid.
- Kuddrumskuddar. Vi har kuddhörna i Julies rum så jag syr kuddar av hyllvärmare och en slaktad madrass. Bild kommer när hela madrassen är slaktad och sydd.

Och så har jag ju lite stickat jag inte fotat och bloggat. Det borde jag ta tag i.

Men den här veckan har jag varit i Boston. Eller iaf i utkanten av. Besökte en Jo-Ann's och fick med mig både tyg och lite annat. Trevligt! Och en massa annan shopping också, såklart. Fast det var jobb jag var där för att göra.

Nu är jag sugen på att få fart igen på handarbetandet. Men också på lite hemmapyssel. Ska försöka komma igång igen med att blogga också. Jodå. Visst.

Myströja

2010-02-02T20:18:00.000+01:00

Jag ligger efter lite med bloggandet. Den här myströjan sydde jag åt Sandrine för nån vecka sedan. Åh så mysig den blev! Den är vändsydd så i princip skulle man kunna ha den utåin också, utan att det skulle se allt för konstigt ut. Men utsidan är underbart mjuk och härlig velour som jag tror jag köpt på mjukatyger, men som inte är deras egna utan var nåt tillfälligt. Det röda minns jag inte vad det är. Ohlssons kanske. Enkel enfärgad singeljersey i alla fall.

Mönstret är från Ottobre 4/2009 och jag sydde i storlek 98. Det brukar bli väldigt stort så jag trodde den skulle bli ett tält, men den blev alldeles lagom till 92-Sandrine. Rymlig, men inget tält. Kommer kunna hålla länge.

Och allt gick bra! Jag fick slåss lite med bandkantaren kring huvan och sprätta en gång, men det var lite mitt fel också som inte såg att bandet knölat ihop sig och börjat dra snett. Nåt enstaka hoppstygn när jag sydde fållarna på coverpron i samband med att jag sydde över sömmen, men det smög jag ihop för hand när jag fäste trådarna.

Jag är superdupernöjd. Jajamen!

Jorå.

2010-01-21T14:38:00.000+01:00

Jag jobbar en timme för Haiti

Fast jag rundade uppåt en bra bit så jag jobbade två timmar. Betyder det att jag kan gå hem tidigare idag?

Bananas i ballonger

2010-01-14T22:30:00.003+01:00

Inte mycket att tillägga. Jag har gått bananas och sytt två vändsydda ballongkjolar till. En till Sandrine och en till mig själv. Brun velour med fina prickar. Ohlssons. Livebilder nån annan dag, kanske.

Tankarna i ordning och kjolen sydd

2010-01-13T20:54:00.003+01:00

Jag hann faktiskt sy en kjol igår. Vändsy till och med. Och till mig själv! Men om jag ska börja från början då kanske...

Jag satt på jobbet och kunde inte släppa tanken på att vändsy. Och jag ville sy till mig själv, men jag visste inte om jag hade nåt lämpligt tyg. Väl hemma hittade jag detta. Det är en stuv från Ohlssons, fast en väldigt lång stuvbit. Den har tagit plats i skåpet länge nu. Den fick det bli! Eftersom jag var osäker på måtten till mig själv så chansade jag lite. Mudden 60 cm, innerkjolen (samma tyg) 90 cm och yttertyget 120 cm. Och så 70 respektive 60 på längden. Det var lite att ta i. Jag hade velat ha den lite kortare. Men då vet jag det till nästa gång. De andra måtten visade sig vara ganska lagom.

Att sy den gick fort tills jag kom till momentet att sy ihop mudd och kjol. Jag hade lämnat ett vändningshål på insidan i sidsömmen och satte mig och försökte nåla ihop alla lager lagom bakvänt. Det blev rätt direkt (jag vet att om det blir konstigt så blir det nog rätt) men var slitigt att spänna ut mudden till dubbla längden. Jag inser att jag än en gång borde gjort i en lite annan ordning. För idag kom jag på var jag sett beskrivning av ballongkjol, och dessutom just vändsydd. Det var ju här hos Gekko! Undrar varför jag inte kom på det häromdagen. Och hon gör sista sömmen i nederkant istället för vid mudden. Det är ju mycket smartare. Så ska jag göra nästa gång. Då blir det färre bakvända tyger att hålla ordning på. Undrar om jag har några fler vettiga tyger att sy vuxenkjol av, för nu fick jag lite mersmak. Måste bara justera måtten lite. Vill nog ha ännu högre mudd och istället kortare kjol. Mmm...

Och så ska jag inte sy svåra sömmar med värdelös tråd jag fått gratis heller. Att man kan göra så dumt mot sig själv är en gåta. Ååååh, vad tråkigt det är när tråden går av!

En till fråga är ju om jag skulle kunna ha annat än trikå som yttertyg till mig själv i dessa mått. Blir det tillräckligt rymligt? Eller måste jag i såna fall ha en utställd kjol och inte som nu helt rak? Det ska ju helst gå att röra på benen också. Japp!

...tankarna på annat håll

2010-01-12T09:02:00.002+01:00

Jag sitter på jobbet. Det betyder att jag ska jobba och inte blogga. Jag brukar faktiskt vara rätt hård på det. Men jag kan inte släppa tanken på att sy en likadan kjol ikväll men med annan arbetsordning så att jag kan göra den helt vändsydd utan för mycket stök och bök. Jag tror jag har kommit på knepet helt i huvudet. Men hemma ikväll måste vi städa eftersom städerskan kommer imorgon bitti och då måste alla prylar och leksaker vara undanröjda. Men HUR ska jag kunna fokusera på java och spreadsheets och sånt när allt min hjärna producerar är sömmar, vändningshål och tygval. Nu har jag i alla fall ventilerat lite. Nu kanske det släpper. Hej och hå, jobba på!

Ballongkjol med minitutorial!

2010-01-11T21:42:00.004+01:00

Nyss så träffa' jag en krokodil som prova' en kjol jag sytt åt Sandrine. Han var kort och smal och spelade cymbal, men kjolen var för lång, och kängan var för trång, och svansen den fick faktiskt sticka ut där bak.

...som jag skaldade så fint nyss på Facebook. Men såhär är det. Jag hade för mig att jag sett nån tutorial på ballongkjol nånstans i sybloggsvärlden, men när jag letade hittade jag ingen. Förmodligen letade jag dåligt. Men jag tänkte att hur svårt kan det vara, och det var det ju inte heller, även om man kan göra ännu mer avancerat om man har lust. Man kan ju vändsy hela alltihopat, men det blir lite mer pill än vad jag kände för just ikväll, och jag vet inte om det blir så mycket bättre ärligt talat, för då kan ju mudden glida isär (om man inte först syr ihop den förstås. Det kan man ju också göra. Hmmm...) Men såhär gjorde jag.

Jag klippte fyra rektanglar. Muddväven klippte jag 40 cm bred. Fodertyget som är en tunn singeljersey klippte jag 60 cm bred, och manchestern klippte jag 80 cm bred. Mudden gjorde jag så hög som jag hade tyg till, gissningsvis ungefär 10 cm hög. Manchestern klippte jag 30 cm hög. Och fodret ungefär 25 cm högt. Alltså, på ett ungefär:

Muddväv: 10x40 cm
Fodertyg: 25x60 cm
Manchester: 30x80 cm

Muddväven sydde jag ihop till en rundel och vek ihop dubbel. Klart!

Manchestern och fodertyget sydde jag ihop räta mot räta längs nederkanten. Jag sträckte fodret så det blev lagom mycket rynk.

Sedan sydde jag ihop sidsömmen (och petade in min namnlapp) så det blev en rundel av manchester+foder.

Och sist vek jag ihop kjolen så manchestern gick in sådär lagom mycket på insidan och så sydde jag ihop mudden med både manchester och foder så sömmen kom på insidan. Det är den enda sömmen som syns nu när kjolen är klar.

Jättesnabbt! Jättekul! Jättenöjd!

Bara att hoppas att den passar och gillas. Och på krokodilbilden ser man även dagens shopping. De fantastiskt fina kängorna Arnold från Kavat fanns nu till halva priset på rean. Kunde inte längre motstå. Och de har redan provats och gillats. Jättebra!

P.S. Manchestern kommer från Jofotex.

Velour med kantband!

2010-01-04T21:25:00.007+01:00

Jag har slagits med kantbandsapparaten och coverpron igen. Jag tror jag blir tokig. Först försökte jag kanta den här velourklänningen med muddväv, men efter att ha kört slut på massa provremsor utan att få nåt snyggt gav jag upp och gick över till tunn singeljersey som jag kunde skära till i längre remsa. Tyvärr inte optimalt tyg, och det trista med kantbandsapparaten verkar ju vara att allt måste vara optimalt för att den ska bli helt nöjd. Till sist fick jag det här att funka, men det jag slogs mest om var sidledspositioneringen. På kantbandet sydde den så fint så fint med ena nålen nära kanten och så att baksidans trådar täckte kanten, efter att jag justerat över/undersida så mycket att översidan gör bredaste kantningen och undersidan gör smalaste, typ. Men så in med velouren i mitten och hejsan hoppsan så ligger sömmen plötsligt mitt på kantremsan och på baksidan är båda nålarna genom alla tyglager. Funkar men är inte RÄTT och inte SNYGGT. Gah!

Jag antar att det är nåt med diffmatningen kanske? Jag måste labba mer, men jag har ingen lust att labba. Det kan jag göra senare för att nå perfektion. Nu vill jag bara sy lagom snygga och välplacerade sömmar. Lagom! Men det är visst också för mycket begärt. Det tog mig två kvällars strulande och en kvälls strulande+sömnad för att få till dessa kantband. Känns inte som jätteväldisponerad tid. Lite lärde jag mig väl, men mest lärde jag mig att det är lynnigt...

Lite bubbligt kantband. Men Lagom bra kanske. Tillräckligt. Måste köpa mer bra muddväv att kanta med, men den ger ju så tråkigt korta remsor jämfört med vanligt tyg på bredare bredd. Sigh. Klänningen blev i alla fall väldigt snygg!

2009, slut och förbi

2010-01-01T08:47:00.004+01:00

Äntligen dags att sammanfatta 2009. Det borde vara roligt men det är det inte. Det har varit ett rätt jobbigt år, milt sagt. Störst är förstås Julie, men också anledning till det jobbiga. Julies första fem månader var inte roliga alls. Det är svårt att tro att den lilla gosegumman som är så gullig och glad skrek mer eller mindre konstant i fem månader, om hon inte var upptagen med att äta. Året har därför påverkats så mycket av det och den enorma trötthet det innebar och fortfarande innebär. Det har blivit bra nu, men efter några sömnlösa nätter i rad kommer det jobbiga tillbaka på ett sätt det inte hade gjort om det inte blivit en så jobbig start.

Men nu är hon ingen småbebis längre utan en medelstor bebis, och första månaderna har vi förträngt som man gör med jobbiga saker som tillexempel graviditeter (aldrig mer!), förlossningar (aldrig mer!) och storhandla en lönehelg (...usch). Det är ledsamt att det blivit så, men också skönt.

I oktober började jag jobba igen och nån dag innan det gjorde jag ett standardingrepp. Jag opererade bort en dum visdomstand. Tyvärr gick det fel nånstans, så årets sista tre månader har jag växlat mellan att ha vansinnigt ont i ansiktet, vara uppsvälld som en boll, äta antibiotika och hälsa på käkkirurgen som börjar bli vana vid att ge mig bedövningssprutor, skära i mig och sy ihop mig. Enormt energikrävande, och inte är det bra än. Elände.

Det känns så tråkigt att den här sammanfattningen blir så negativ. För det har ju varit väldigt roligt också med båda barnen och en massa annat som hänt. Vi har fixat massor hemma (i alla fall i jämförelse med hur mycket vi fixat tidigare) och jag har hunnit sy förhållandevis mycket ändå. Jag har köpt den där symaskinen jag suktat efter så länge, och även om jag just nu helst vill slänga den i soptunnan så kommer det nog lösa sig och bli roligt framöver. Tittar jag igenom årets miljarder foton har det varit väldigt mycket skratt och bus. Det blir definitivt årskort på Kolmården i år också. Tillexempel.

Som synes har jag hunnit sy en del. Tror ändå jag missade lite bilder när jag jagade foton till detta collage, och en del hamnade nog bakom. Det handlar ju om att prioritera, även om det mesta sydda i år är snabba hafsverk. Jag är sugen på att sy någon mer manchesterklänning tillexempel, som kräver lite mer tanke och mönsterpassning, och även att sy lite mer till mig själv igen. Men mest av allt vill jag bli kompis med min nya maskin. Just nu är vi sanslöst osams. Jag hoppas vi blir sams snart igen... Om inte förr så blir det lättare att sätta sig när det åter är vardagslunk och kvällarna efter barnens läggdags fylls av rutinsysslor och litelite fritid.

Så nu hoppas jag på andra bullar. Jag ska jobba heltid, vilket kommer kännas tungt många gånger, och försöka fokusera lite mer där. Jag ska försöka få ordning på min fritid så jag hinner med mer istället för att bara sega ihop framför datorn när barnen somnat. Jag ska förhoppningsvis vara friskare och därmed också piggare. Inom kort är Julie en stor bebis som är lättare att leka med, både för oss och för Sandrine. Det kommer bli ett roligt år tror jag! Och jag hoppas, hoppas, hoppas att vi kanske kan göra nån resa också. Det är verkligen på tiden.

Gott nytt!

Totoro

2009-12-18T20:00:00.005+01:00

Jag har virkat en Totoro. Fast jag vet knappt vad det är. Men när jag såg beskrivningen tänkte jag på min väninna A som är en Totoro-gillare, och hon kan ju inte virka själv så... Helt enligt beskrivningen förutom att jag broderade ögonen eftersom jag inte har några plastögon att trycka dit. Så ingen egen ära alls, snarare tvärtom. Brodera är inte min starka sida, så den blev lite sned i finishen...

Landskapsklänning

2009-12-15T22:04:00.004+01:00

Jag fortsätter sy enkla plagg med kantband för att bekanta mig ytterligare med nya maskinen. Det går lite sisådär. Jag skulle behöva ro och tid att sitta en längre stund och labba med inställningar. Idag gick bandkantningen fint (även om det blev en hel del spill av provremsa) men fållen blev jättekonstig på baksidan. Inga hoppstygn, men konstig. Sydde massor av provlappar men fick det inte bra där heller. Sydde till sist med vansinnigt konstiga trådspänningar och bestämde mig för att det blev nog bra för en insida ingen ska se. Men jag undrar fortfarande vad som blev galet. Ska prova att trä om maskinen från början innan jag syr på den nästa gång. Kanske gör skillnad. Ännu en klänning till Sandrine klar i alla fall. Och jag är övertygad om att hon kommer att gilla den!

Tjejerna

2009-12-13T22:03:00.003+01:00

Här är anledningen till bristen på fritid, sytid, bloggtid och så... Största anledningen i alla fall. Jobb, evigt visdomstandsstrul, upcoming jul och massa inredningsfix för att få ett fungerande hem kan jag ju också skylla på. Men mest är det bara väldigt full fart.

Sällan

2009-12-13T22:00:00.003+01:00

Det verkar som att jag blivit sällanbloggare. Det har varit lite mycket nu, och det lilla vardagliga tenderar att hamna på facebook och inte här för tillfället. Men jag ska bättra mig, och förhoppningsvis även hinna sy lite mer framöver. I helgen har jag i alla fall sytt den här mössan. Samma Ottobresmurf som jag sytt några stycken tidigare, men i större storlek. Kanske lite för stor. Men de gamla hade blivit för små. Och det är bra med en varm mössa när det snöar ute...

Sandrine bygger Guds Rike

2009-12-03T20:13:00.002+01:00

Ibland undrar vi lite om inflytandet från öppna förskolan i församlingshemmet är så bra...

(Och varför får man inga googleträffar på "Bygga Guds Rike"? Är det en lokal sång, med rörelser och allt? Fan vet. Eller?)

Kantbandaren och jag...

2009-11-29T20:59:00.003+01:00

Ännu är vi inte kompisar. Men det kommer...

Först sydde och bandkantade jag en randig klänning. Det gick jättebra! Långt från perfekt, men bra för ett första försök på standardinställningar. Valde fel klänningsmodell, men bra att jag kunde göra klart livet innan jag klippte till kjolen, ifall det skulle bli helfel. Men det blev det inte. Det blev bra! Men den här modellen sitter inget vidare på Sandrine. Men hon blev glad ändå.

Sedan valde jag rätt modell. Samma inställningar och samma kantband. Men nu blev det tjorvigt. Det ser bra ut på framsidan men baksidan är smårufsig. Jag TROR inte det är hoppstygn som leder till att allt repar upp sig, men så vackert är det inte. Och fållen blev hoppstygns-VM. Sprätta, sprätta. Provlappar igen och efter lite svordomar fick jag till det på provlappen så det blev lika bra på riktiga tyget. Men vad av allt jag justerade som gjorde susen vet jag inte.

Summa så långt: När det går bra blir det väldigt snyggt och väldigt snabbt och jag bara älskart. När det går dåligt är det hjärtattack nästa. Argh. Det är så vansinnigt tråkigt att sprätta. VANSINNIGT!

Genetik

2009-11-19T20:48:00.002+01:00

Nä, jag inbillar mig bara, eller?

Finfållat med CoverPro!

2009-11-15T21:22:00.003+01:00

En del plagg är kanske inte så mycket att visa upp... Den här klänningen blev till av några olika anledningar. 1. Mönstret var ritat och klippt och klart. Samma som till pingvinklänningen men utan avskuret framstycke. 2. Jag ville ha nåt at fålla. 3. Jag ville inte offra några fintyger på detta ogenomtänkta projekt.

Nu gillar jag egentligen helikoptertyget, men det skulle ha behövts matchas med nåt annat för att inte bli så pyjamasaktigt. Nu färgmatchade jag, men med randigt. Randigt och ljusblått blir verkligen pyjamas...

Men, vad har jag gjort då? Jo stickningarna i raglansömarna har jag gjort från avigsidan så de fått täckeffekt. Fållarna i ärm och nederkant har jag sytt från rätsidan. Och oj så bra de blev! Härligt! Annars har jag övat en hel del på att sprätta...

Kantbandaren vilar fortfarande i sin låda. Nån dag när jag är lite mindre slutkörd ska jag ta tag i den. Jag längtar! Och tack för gratulationerna för ny maskin! Visst är det roligt! Undrar vad prylbegäret ska börja sukta efter nu då...?

Dyraste långkalsongerna på lång lång tid

2009-11-13T21:13:00.003+01:00

I senaste Ottobre fanns mönster på pyjamasbyxor som jag tyckte skulle funka fint som långkalsonger också. Så jag började sy cerisa pingviner. Problemet var att man skulle sy med flatlock. Jag försökte med vanliga symaskinens fuskvariant, dekorsöm som ser ut som flatlock, men maskinen bara tuggade tyg och det blev fult. Så jag gav upp. Istället valde jag att testa en fejkvariant jag läst om. Man syr med overlockern men vänder sömmarna utåt. Sedan stickar man ner sömmen med en raksöm. Då ser det nästan ut som om man har en täcksömsmaskin.

Men, men, det blev inte bra. Det blev tjockt och knöligt. Det ser okej ut på håll, men det känns inte kul. Istället för tre lager tyg i skarven mellan mudd och ben blir det sex lager. Det var bara att inse. Nu var det dags att köpa täcksömsmaskin. Så jag gjorde det...

De gröna lånkisarna är mitt första försök att sy på min nya fina Janome CoverPro 1000 DX. DX? Ja, såhär är det... Janome CoverPro 1000 CP som är vanlig i bloggvärlden ska utgå. Istället säljs DX. Det är tydligen exakt samma maskin inuti men med något annan målning på utsidan. Den säljs med några tillbehör inkluderade och kostar lite mer. Och så nu då, vilken vecka som helst, kommer den nya maskinen 1000 CPX som tydligen ska ersätta båda dessa maskiner. Så vilken skulle jag välja? Valet blev enklare än jag trott.

Jag handlade som vanligt från England eftersom det är billigare. Mycket billigare. Och jag har goda erfarenheter av sewingmachinesdirect. Jag mailade och frågade om CPX. Där blev det stopp. På grund av Janomerestriktioner fick de inte skeppa den utanför Storbritannien. Kvar att välja mellan var de andra två. Jag kände inte att jag behövde just de tillbehör som ingick i DX (men däremot ett annat, men mer om det senare) så jag valde den billigare 1000 CP där det dessutom ingick andra tillbehör som saxar och tråd. Döm om min förvåning när jag då packar upp maskinen och det i lådan märkt CP dyker upp en DX. Varför man gjort så vet jag inte. De tillbehör de normalt säljs med var inte med, och maskinerna i sig ska ju vara exakt samma, så jag tänker nog inte ens kolla upp saken. Men DX står det på den.

Första intrycken är att det kommer nog bli en hel del sprättande... Gröna lånkisarna är i alla fall klara, medan jag fortfarande har lite kvar på de cerisa. Men även de ska färdigställas. De blev lite kortare eftersom fejkvarianten äter upp tyg. Nu ska jag försöka bli kompis med maskinen, men mer flatlock som sömmar blir det nog inte på ett tag. Tills jag lärt mig den bättre får det räcka med snygga fållar och stickningar. Och så är det ju den där bandkantaren jag köpte som tillbehör som jag ska titta på nån dag också...

Ge mig lite tid!

Golvade

2009-11-08T20:43:00.004+01:00

I helgen har det lagts golv i Sandrines rum. Att lägga golv i ett bebott 2½-åringsrum tillsammans med en 2½-åring och en toksnabb krypbebis är en utmaning.

En bild på det halvfärdiga golvet. Fortfarande mycket prylar överallt...

Andra halvan av rummet. Lite saker är flyttade till andra rum, men det mesta fick leka 15-spel.

För att sysselsätta Sandrine fick hon en barnsax. Nu är hon en stor tjej som kan klippa!

Hepp! Som sagt. En stor tjej som kan klippa.

Nu är det i alla fall i princip klart. Det saknas bara lite dörrfoder som måste kortas lite för att kunna återplaceras. Och så är det lite ommöblerat och ska kompletteras med lite mer leksaksförvaring. Men dagens tips är att om det går att undvika så undvik så många barn som möjligt när golv ska läggas...

Pingvinklänning

2009-11-01T22:01:00.003+01:00

Kort klänning eller tunika. Omritat från Ottobremönstret jag använda till regnbågströjan. Förlängt, något avsmalnat fram och lite annan arbetsordning. Undrar om nån vill prova imorgon...? Jag inser att galgen jag använder när jag fotar är lite bred. Särskilt raglan ser skumt ut med den. Får försöka fixa livebild istället. Men imorgon ska jag till jobbet! Mmm, tystnad! Pingvintyget är från Stoff & Stil förresten. Fint.

Sandrine och jag surfar lite Molo

2009-10-29T22:16:00.002+01:00

Det kommer bli dyrt med två modemedvetna tjejer.

Men att det skulle börja redan?

Regnbågselefanter

2009-10-28T21:25:00.005+01:00

Bra, eller lite too much? Hursomhelst, jag ville testa ett nytt mönster på tröja med delat framstycke. Hittade en tjejigare variant i nummer 1/2006 av Ottobre, samma nummer som jag hittat de tröjor jag tidigare sytt med liknande framstycksskärning. Detta fanns bara från 92 och uppåt, men det är ju lagom nu så det passade ju bra, även om Ottobrestorlekar brukar vara stora så den här är säkert lite för stor ändå...

Tunna tyger, faktiskt från Stoff och Stil båda två. Inga konstigheter i övrigt, men rullfållen... Ah! Så tjejigt det blir direkt och på en gång! Jag gillar verkligen rullfåll. Ska försöka rullfålla lite mer nu när jag inte behöver tänka på att jag kanske får nån pojk nån gång, för nu vet jag ju att mina ungar är tjejer, och tjejer är söta i rullfåll! Hurra!

En stooor elefant, och en liten liten myra. En stoooor elefant, och en liten liten myra. Dom gick på promenad. I våran vackra stad. Och vet ni vad som hände en gång? Jo dom trampa på en STOR och en liten BALLONG! Det blev en STOOOOR smäll, och en liten liten smäll, det blev en STOOOR smäll, och en liten liten smäll...

Dialog

2009-10-26T22:18:00.001+01:00

-Vi leker mamma pappa barn! Ja! Det gör vi! Jag är pappa barn. Du är mamma barn.
-Vad ska Julie vara då?
-Hon kan vara brandsoldat!

Jobbvantar

2009-10-25T21:23:00.002+01:00

Jag ligger efter med bloggandet. Jag har ju börjat jobba igen och jag har svårt att hitta tid för allt när jag mest är trött om kvällarna. Lite kinkiga nätter just nu. Suckelisuck. Jaja. I alla fall. Det var väldigt kallt på jobbet nån av första dagarna och att jobba med lovikavantar var ingen hit, så jag fick gå hem och virka mig ett par torgvantar. Nu har jag faktiskt inte prövat dem på jobbet för sedan de blev klara har det inte varit lika kallt, men jag tror nog de kan behövas framåt vintern. Jag valde virkning eftersom jag virkar snabbare än jag stickar, och jag gjorde dem i nåt Järbo Raggi som jag hade liggandes hemma. Snabba som bara den, och roliga för upplägget var ny teknik för mig. Här finns beskrivningen, fast jag hade mindre virknål men det gick bra ändå. Lite tajta, men funkar. Lite långa över fingrarna kanske, men jag ska känna lite på dem innan jag bestämmer om jag ska göra fler och lite kortare eller inte.

Fina

2009-10-22T22:20:00.004+02:00

Foto: Lena Carmesten

Idag har familjens sötnosar blivit fotograferade i en studio av en kompis. Alltså, det är väldigt fina tjejer vi har...

Flygegarn

2009-10-17T13:35:00.002+02:00

Hoppsan! Jag har ju glömt att blogga flygplanet Sandrine leker med i sina stjärnbyxor. Det föll visst i glömska...

Jag har virkat en DC-3a! På fri hand och antecknat hur. Men på nåt sätt känns det inte som att efterfrågan är så jättestor på flygplansmodeller av garn, så frågan är om jag ska renskriva... vingen är lite oproportioneligt lång och planet med flit lite förkortat (annars skulle det bara bli stort och tråkigt), men på det stora hela stämmer form och proportioner med originalet.

Mysig hängselbralla

2009-10-11T11:51:00.002+02:00

Nytt försök, nu med hängselband och vändsydd överdel. Härliga och mjuka stjärnvelouren från Mjukatyger. Omritat egenritat mönster. Perfekt? Nä.

Det blev lite tokigt med hängselbanden. Knäppningen hamnade mitt på axeln. Fram och bak är ju exakt lika, så det är ju inte så oväntat, men jag upplevde det inte så när jag sydde liknande i mindre storlek. Till nästa gång: Längre hängselband på bakstyckena.

Lite för långa ben. Ja, när det inte är mudd blir det ju snubbelrisk på det. Sy upp eller låta henne växa i? Jag ska fundera på saken. Till nästa gång: Kortare ben! Eller mudd!

På det stora hela: MYYYYYS! Kramigt som bara den!

Eiffeltorn

2009-10-04T13:00:00.003+02:00

Jag hade en idé jag ville testa. Och så ville jag skala upp mitt retrobyxmönster från 74/80 till 92, eller vad som nu är gångbart just nu. Det blev lite sisådär. Benen blev lite för korta och axelbanden eller livet (det är ju valfritt) lite för långa. Så när de provades på fick jag sätta saxen i de förhatliga axelbanden och knyta dem istället. Och det var de lite för korta för att det skulle bli bra.

Förhatliga axelband? Ja, jag avskyr att sy såna här band. Jag tror inte jag gjort det sedan jag sydde apbyxorna och jag kommer inte göra det igen på förhoppningsvis lika lång tid. Nä, nu ska jag rita om mönstret efter mina insikter och göra hängselstroppar istället och så vändsy överdelen med nåt fodertyg.

Nu ska jag komma på nåt sätt att rädda dessa så de ändå går att använda. Det får nog bli nån rosett eller nåt. Vi får se. Jag tyckte i alla fall att det var roligt att frihandsbrodera ett Eiffeltorn på symaskinen. Det blev alldeles lagom bra. I övrigt är brallorna rätt slarvigt sydda. Jag ville bara GÖRA nåt och få det klart. Nåt snabbt. Och testa Eiffeltornsidén och skala upp mönstret och testa att göra fram och bakstyckena utan söm mitt på, för att inte den ska vara ivägen om man ska göra nåt liknande detta. Det funkar ju så länge man syr i mjukt tyg och till raka små barn. Skulle inte gå så bra till en mer kurvig slutanvändare.

De åkte på direkt imorse i alla fall, och såg rätt bra ut i formen, så om jag bara justerar lite och ändrar livet till en hängselmodell med knapp så ska jag nog kunna få ihop några fler mysiga lekbrallor åt stortjejen.

Syrrorna

2009-10-03T11:15:00.003+02:00

Ungefär dryga sju månader. Ärom nå lika då?

Sista dagen på den här perioden

2009-10-01T21:29:00.001+02:00

Imorgon går jag till jobbet. Nu kommer jag ju inte att jobba heltid förrän efter nyår, utan det blir ungefär halva veckorna. Men ändå. Slut på en period. Slut på en era av att köra omkring på ett rosa barn med lingonhätta som vrålar "Baconman, baconman" hela vägen till dagmamman. Nu blir det lite av varje fram till jul. Det är nog bra. Men just nu känns det faktiskt lite sådär. Tystnaden och lugnet på jobbet ska bli skön. Tjejerna kommer jag att sakna.

Och bara för att det går har jag ploppat in en liten kalender som visar när jag jobbar och inte, ifall nån vill leka med oss tillexempel. Eller äta utelunch med mig på stan. Fast just nu äter jag inget, för att operera bort visdomstand var ingen höjdare. Tisdagkvällen var fruktansvärd. Onsdag och torsdag har funkat okej med hjälp av massa värktabletter, men det gör fortfarande otroligt ont. Och om en månad ungefär ska jag göra samma härliga lilla operation en gång till. Kras, knak, bänd.

Nåja, en månad av blandat jobb och lek innan det är dags. Och blir det för tyst på jobbet kan jag ju sätta den här lilla filmsnutten på repeat.

Min lilla matrushka

2009-09-25T20:37:00.003+02:00

Först - jag är usel på att stava ryska på svenska. Eftersom jag pluggat ryska och sett transkriberingar till både svenska och engelska om vartannat minns jag aldrig hur man brukar skriva "på svenska". Men hur det än må stavas så är det här min söta lilla fina matrushka. Julies egna version av mössan med fyra spetsar. Mönstret är fortfarande eget, och kan tåla ytterligare lite bearbetning, och tygerna kommer från Jofotex, fast det var flera år sedan. Men jag undrar om jag ändå inte sett tygerna där nyligen också? Underbara i lagom doser. Undrar om Julie skulle vara söt i den här tunikan jag sydde exakt två år tidigare? Lustigt, tygerna har legat i hyllan länge, och så väljer jag precis samma datum att sy av dem... Och jo, Julie skulle nog bli jättesöt i den. Bäst att prova innan den blivit för liten. Imorgon kanske?

Tack-för-hjälpen-mössa

2009-09-22T19:24:00.002+02:00

Nu i helgen hjälptes jag och A åt att hämta och lämna kläder till klädbytardag. Ingen av oss fick tyvärr nåt särskilt sålt, och så blev det strul så A fick åka två gånger. Inte mitt fel, men jag kände mig ändå skyldig... Så jag slängde ihop en tack-för-hjälpen-mössa till hennes lilla A. Julie modellar här. Mössan är en prototyp som har fyra spetsar, men blev rätt bra, så nu ska jag testa att sy en i samma modell som Julie ska få behålla. Fast i annat tyg. Kanske när båda barnen sover...?

Rosa filt och band

2009-09-21T20:07:00.005+02:00

Det är inte alltid det är avancerad sömnad som efterfrågas. Julie behövde en filt att ha över sig i bilen och kanske snart i vagnen och sådär. Så jag sydde en filt. Blommigt tyg från Jofotex (lite tjockare tyg), kant och baksida från Mjukatyger. Vändsytt med "passpoalen" instucken mellan, istället för att kantbanda utanpå. Klippt på måfå, men ungefär 80x80 cm med rundade hörn. Mjuk. Skön. Fin.

Och så är det dags att tigga pengar igen. Än en gång, jag är egentligen inte mycket för att tigga, men jag skänker (mer eller mindre) regelbundet pengar till just cancerforskning. Man kan inte engagera sig i allt, och det finns många välgörande ändamål i behov av pengar. Men jag har bestämt mig för att mitt bidrag till välgörenhet är just detta, cancer. Allt för många i min närhet har drabbats på olika sätt, och jag vet att vi befinner oss i riskzonen allihopa. Därför tycker jag att du också ska skänka pengar. Och har du redan skänkt pengar eller om du hellre engagerar dig i något annat är det också helt okej. Men känner du att det goda samvetet behöver en liten knuff just nu, så skänk en femtilapp eller så, istället för att köpa det där dyra garnet, tyget, mjölet eller vad det nu är du egentligen inte behöver just nu. Eller skänk nåt till nåt annat ändamål du gillar bättre. Om du har råd, alltså. Kolla i högerspalten eller klicka här för att stödja just min insamling!

Livebilder och systrarna...

2009-09-18T19:54:00.002+02:00

Igår strulade internettet, så först idag kommer de utlovade livebilderna! Först ett morgoncollage på klänningen. Inte lätt att ta kort på bustjejen som inte vill vara still...

Sedan som en bonus en bild på att det går vilt till ibland. Sekunden efter att denna bild togs mosades lilla Julie under Sandrine och bilen...

Men det gick bra! Snart fick Julie en rolig premiärtur ihop med storasyrran på bilen! Även Julie för dagen iklädd en tröja jag sytt.